Ny kemiundervisning ska locka fler

Fem elever i vita rockar från Rosendalsgymnasiets NV-program står böjda över bubblande glaskolvar med någon konstigt grön sörja i - lite professor Balthazar över det hela. En snaggad kruka timjan som står vid sidan om arrangemanget skvallrar om innehållet i kolvarna.
- Vi är intresserade av naturläkemedel och försöker få ut det verksamma ämnet ur timjan, tymol, som är hostdämpande, förklarar Sára Morell.

Emma Johansson, disputerad i kemi, är anställd som lektor för projektet Kemilektorslänken, där även Uppsala Bio och universitetet ingår. Hon jämför den traditionella undervisningen i kemi med den hon utövar.
- I stället för att börja nedifrån ger man eleverna en uppgift. "Ni ska tillverka den verksamma substansen i Treo." Det gör att de måste ta reda på vilken substansen är, hur den ser ut och vad den består av. Jag behöver inte mata dem med den kunskapen, eleverna kan hitta den själva, det är inte särskilt avancerat.
Eleverna har lärt sig mycket av sitt projekt och alla har de fått blodad tand.
- Men det är mycket roligare när det går bra än när det går dåligt, anser Sára Morell.
Viktor Lindström har en annan syn på saken.
- Det är kul när det inte går så bra, för då måste man fundera på vad som gick fel.
Typiskt forskarämne.

Ny kemiundervisning ska locka fler

Under många år har söktrycket på universitetets kemiutbildningar sjunkit i Sverige. Samtidigt är det bara två procents arbetslöshet om du utbildar dig till kemist. Rosendalsgymnasiet är en av sex skolor som får pengar av Kungliga vetenskapsakademin att satsa på kemiundervisningen.