Ny kris på Jällagymnasiet

Den ekonomiska prognosen för 2011 är ett underskott på 4?5 miljoner kronor. Nästa år stiger underskottet till 7-8 miljoner om inget görs. I ett brev till politikerna i kommunstyrelsen kräver produktionsnämnden för självstyrande kommunala skolor mer pengar.
- Läget är väldigt akut. Kommunstyrelsen måste se till att skolan får ett extra ekonomiskt tillskott för att lösa krisen. Vi borde få hälften redan nu. Sedan måste skolans framtid utredas, säger nämndens ordförande Rigmor Stenmark (C).
Anledningen till underskotten är vikande elevunderlag och en skolpeng som inte ger tillräckligt i förhållande till naturbruksskolans stora fasta kostnader.
Det är inte första gången Jällagymnasiet har bekymmer. Så sent som för ett par år sedan diskuterades en sammanslagning mellan Jälla och Bolandsgymnasiet för att rationalisera verksamheten.

Samtal har också förts med andra kommuner i länet som har elever vid Jälla om ett samarbete kring utbildningen. Inget av detta har dock gett något resultat.
Rigmor Stenmark är kritisk.
- Vi har påpekat problemen så många gånger. Senast i juni hade vi en sittning om det här, men inget händer. Jag är kritisk till hur alliansen hanterar frågan. Jälla har ett bra läge som vi kan utveckla. Jag tror på skolan, säger hon.
Men det är ju ni som produktionsnämnd som har ansvaret för ekonomin?
- Ja, men vi har inte makt över fördelningen av pengar. När man får ett tapp i elevantal som är så stort som nu så går det inte. Skulle vi spara in de underskott som vi har innebär det nedläggningen för Jällagymnasiet. Vi kan inte ta bort mer personal, säger Rigmor Stenmark.
Enligt skolans rektor Hans Johansson har antalet elever minskar från som mest 400 till dagens 290. På två år har personalen minskats med 20 procent. Att fortsätta skära går inte.
- Det är svårt att göra mer och vi måste lägga en budget är i balans. Vi kan inte mörka underskottet. Frågan måste upp på bordet nu, säger han.

Hans Johansson anser att Jällagymnasiet på något sätt måste få kompensation för sina fasta kostnader. De har stigit kraftigt och skolpengen räcker inte.
- Systemet infördes när vi har 400 elever. Det elevantal vi har i dag är egentligen vad skolan är byggd för. Men då räcker inte skolpengen till, säger han.
Så vad är lösningen?
- Jag har inget svar. Men det har vuxit fram en kostnadsbild för jordbrukssidan som vi inte klarar. När landstinget var huvudman för stiftelsen så låg den utanför själva undervisningen. Sedan kommunen tog över har den räknats in.

Politikerna anser att skolans framtid måste utredas i grunden. Nämnden pekar ut flera möjliga vägar att gå. En är en satsning på ökad regional samordning för naturbruksutbildningen när 60 procent av eleverna i dag kommer från andra kommuner i Uppsala län. En annan är att satsa på inriktningar som ekologiskt jordbruk eller bioenergi i samarbete med SLU.
Skolan skulle också kunna inrymma förskola och en grundskola med naturbruksprofil. Elever kan kanske rekryteras från de nya bostadsområden som planeras i Jällagymnasiets närhet.