Det föreslås i en ny boendeplan som samtidigt beskriver behov av fler gruppbostäder i Uppsala.
Omkring 100 personer som bor i LSS-boenden i dag är över 60 år. Personer som behöver stöd enligt socialtjänstlagen och LSS beräknas bli fler. En orsak är att medellivslängden ökar och allt fler behöver stöd som äldre.
Kommunen har i dag några gruppbostäder med inriktning på äldre personer, men tycker att det varit svårt att besätta lediga platser på dessa boenden; De flesta som väntar på en LSS-bostad är nämligen yngre än 30. Roger Jo Linder, chef för kontoret för hälsa, vård och omsorg, tror att boendefrågan bättre skulle lösas om alla äldre kunde bo tillsammans.
– Vi diskuterar om de äldres omvårdnadsbehov kan integreras i traditionella särskilda boenden för äldre. Vi tror att livskvaliteten för enskilda skulle öka och att tillgången till legitimerad personal bli bättre.
Boendeplanen är den första i sitt slag och omfattar utvecklingsstörda och en rad andra grupper som får boendestöd enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Syftet med planen är att säkerställa att det finns bostäder åt målgruppen under de närmaste fyra åren.
– Vi har inte haft en sådan här plan tidigare, men nu har vi gått igenom grundligt vad som behövs under flera år framåt. Boendeplanen kommer att innebära att man får ett boende snabbare och att gamla boenden byts ut, säger Stig Rådahl (M), som är ordförande i nämnden för vuxna med funktionshinder.
Den enda haken är att nämnden i dag inte har de 20 miljoner kronor som årligen kommer att krävas för att förverkliga den fyraåriga planen. Arbetet med en ny ekonomisk plan för de närmaste åren pågår i kommunen.
– I dagsläget har vi inga löften men vi måste få fram pengar. Ärendet går nu vidare till kommunstyrelsen, säger Stig Rådahl.
Boendeplanen beskriver att det behövs cirka 120 bostäder till människor som ryms inom socialtjänstlagen och LSS. Beräkningen bygger på antalet väntande och yngre som i dagsläget finns inom barn- och ungdomspsykiatrin. Utredningen räknar även in antalet personer som är under utredning eller gjort en intresseanmälan för särskilt boende.
Lars Persson, ombudsman för Handikappföreningarnas samarbetsorgan tycker att boendeplanen är bra.
– Vi har efterlyst den här typen av boendeplan många gånger. Under förutsättning att nämnden får de ekonomiska medel som krävs så kommer det att innebära att man kan beta av den kö som finns till särskilda boenden.