Den slutsatsen drar svenska, finska och amerikanska forskare i en ny studie, som publiceras i vetenskapstidskriften Scientific Reports.
– Kunskaper om den här sortens biologiskt rotade skillnader i livslängd mellan könen kan hjälpa oss att förutsäga framtida populationstrender och även vara till hjälp när vi utvecklar strategier för att uppnå ett hälsosamt åldrande, säger forskaren Elisabeth Bolund vid Institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet, som har lett studien.
I dag brukar det tas för givet att kvinnor lever några år längre än män, men så har det inte alltid varit. Historiskt har skillnaderna i medellivslängd mellan könen varit mindre och det finns perioder under vilka män har levt längre än kvinnor.
Den nya studien bygger på uppgifter från kyrkböcker i delstaten Utah om drygt 140 000 kvinnor och män födda mellan 1820 och 1919. Under de 100 åren steg medellivslängden markant, med drygt två år för män och med hela nio år för kvinnor.
I början av perioden hade männen i medeltal levt två år längre än kvinnorna. Med den snabbare ökningen av medellivslängden för kvinnor kunde kvinnorna mot slutet av perioden däremot räkna med att leva drygt fyra år längre än männen.
Samtidigt med dessa förändringar av kvinnors och mäns livslängd sjönk antalet barn som en kvinna födde drastiskt, från i medeltal 8,5 barn för kvinnor födda i under 1800-talets första hälft till 4,2 barn för kvinnor födda i början av 1900-talet.
Enligt forskarna hänger den kraftiga ökningen av kvinnornas livslängd och minskningen av antalet födda barn per kvinna ihop, och inte bara därför att färre barn minskar risken för att kvinnan ska dö i samband med graviditeterna.
Även på längre sikt, efter att kvinnorna hade passerat klimakteriet, levde kvinnor som hade fött några få barn längre än kvinnor som hade fött många barn. Kvinnor som födde 15 eller fler barn levde i genomsnitt sex år kortare än kvinnor som bara fick ett barn.
– Dessa resultat stämmer väl överens med den biologiska livshistorieteorin, som utgår ffrån att en individ har begränsat med resurser. Investerar man mycket av sin kropps resurser i reproduktion blir det mindre över till underhåll av kroppen, och priset för detta är förkortad livslängd. Eftersom kvinnor ensamma står för graviditet och amning a använder de mer av sin kropps resurser till reproduktion än vad män gör, säger Elisabeth Bolund.