Att höja sjuksköterskornas ingångslöner krävdes för att Akademiska sjukhuset skulle kunna attrahera personal.– Vi låg lägst i landet och tog ett strategiskt beslut för att bli av med jumboplatsen, säger Inger Thorén, HR-direktör på Akademiska.Enligt henne kommer man nu skjuta till extra resurser för att satsa på en förbättrad löneutveckling för sjuksköterskor, barnmorskor och specialistsjuksköterskor. Pengarna ska frigöras genom minskade kostnader för personalomsättning och inskolning av nya sköterskor.
Lina Nordquist (FP), landstingsråd och ordförande i produktionsstyrelsen, anser att höjningen av ingångslöner var för drastisk.– Situationen som nu uppstått är oacceptabel. Det håller inte att nyutexaminerade i flera fall tjänar mer än de redan anställda, säger hon.Hon anser att hon själv och hennes kolleger har vaknat för sent. Hon hade hellre sett att den lönestrategi Alliansen tagit fram börjat gälla långt tidigare än för bara några år sedan. Hon säger att fokus borde ha legat på att behålla kompetent personal och att man nu måste tillföra mer pengar som frigörs genom att organisera bättre. Dessutom anser hon att landstinget måste prioritera bort fler nybyggnationer och vänta med spårväg för att i stället satsa på löner.
Landstingsrådet Vivianne Macdisi (S) kallar höjningen av sjuksköterskornas ingångslöner för en panikartad punktinsats.– Man borde ha utarbetat en långsiktig och förankrad lönestrategi där erfarenhet och kompetens skulle ha satts i fokus, säger hon.
Alla landstingsråd UNT varit i kontakt med är väl medvetna om problemen och svårigheterna med att skapa intäkter inom offenlig sektor. Ingen tror dock lösningen i första hand finns i höjda skatter.
Landstingsstyrelsens ordförande, Erik Weiman (M), framhåller arbetslinjen och en ökad tillväxt som den primära lösningen.– Genom att få fler i sysselsättning ökar vi skatteintäkterna, säger han och tror också på en höjd pensionsålder. Lina Nordquist tror också att lösningen finns i att få de som vill jobba längre att också göra det.
– I förlängningen bör vi också se över vad för typ av vård och vilka läkemedel de offentliga finanserna ska bekosta och vad patienten kan bekosta själv.Vivianne Macdisi tror att sjukvården på sikt måste få ta en större del av skatteintäkterna.– Det är oerhört viktigt att vården fortsätter vara skattefinansierad och det tror jag att det finns ett stort stöd för hos allmänheten, säger hon.
Inger Thorén, HR-direktör på Akademiska kan inte svara på om hon har tillräckligt med resurser för att sätta löner. Hon tror att man från Akademiskas sida strategiskt måste arbeta tillsammans med politikerna för att lyckas.– Inom vår verksamhet kan vi alltid effektivisera och vi har varit jätteduktiga på det i många år. Men var går gränsen för hur mycket vi kan slimma organisationen? Jag tror att vi tangerar på gränsen inom vissa verksamheter just nu, säger Inger Thorén.