Nya järnvägstunneln tar form

Som en jättelik krater. Så ser tunneln, som går förbi Gamla Uppsala kyrka och Kungshögarna, ut just nu. Men om tre år ska tåget kunna köra igenom den 610 meter långa tunneln. Att lägga metrarna ovan jord var inget alternativ.

­– Det skulle bli ett fult inslag i den kulturhistoriska miljön som finns här, förklarar Nicklas Borg, byggledare på Trafikverket.

I dagsläget finns det på vissa sträckor bara ett järnvägsspår på Ostkustbanan Uppsala-Gävle. Genom ett dubbelspår ökas kapaciteten:

­ – Flera tåg kommer att kunna trafikera sträckan. Det är ett syfte med bygget, säger Nicklas Borg.

En annan fördel rör säkerheten. Dagens fyra järnvägskorsningar, som regleras med bommar, byggs bort.

­– Sådana platser är alltid riskfyllda i och med att bommarna kan fastna. Dessutom utgör järnvägskorningarna ett hinder för vägtrafiken så det är bra att vi slipper dem, säger Tove Västibacken, trafikplanerare på Uppsala kommun.

Det totalt fyra kilometer långa dubbelspåret – som sträcker sig från Tycho Hedéns väg i söder till E4 i norr där det ansluter till det befintliga spåret mot Gävle – byggs i etapper. Första spadtaget togs för nästan exakt ett år sedan, den 22 augusti 2013.

Den här augustieftermiddagen, när semster fortfarande pågår, syns en handfull byggarbetare och ungefär lika många olika gräv-och borrmaskiner i den enorma gropen. Om några veckor, när tunnelns väggar, tak och golv ska börja gjutas i betong, krävs uppåt hundra arbetare, får vi höra. Men innan dess är det viktigt att allt arbete under blir rätt: att bergväggen förstärks med bultar där det behövs, så att berget ”står still”, förklarar Roger Sjödin, på Svevia, som anlägger spåret.

– Tretton meter djupt är det här, säger han, och blickar uppåt. Där ovanför står en lyftkran, redol yfta material och utrustning för betongarbetena.

Eftersom det inte finns något berg att spränga tunneln i ovan jord, har den gjorts enligt metoden cut-and-cover.

– Vi har alltså grävt ut ett djupt dike från ytan. Så får man göra när det bara finns berg på det djup som tunneln ska vara, berättar, säger Nicklas Borg.

Järnvägsbygget pågår nära invånarna, mitt i bebyggelsen. Men det är inget som skapat några större problem, enligt Nicklas Borg. Däremot kräver det sin planering.

– Vi är noga med att informera dem som påverkas av de olika byggetapperna, säger han, och berättar att Trafikverket den 20 augusti kommer att bjuda in allmänheten till öppet hus, för att förklara hur arbetet går.

En av dem som påverkas är rektorn på Gamla Uppsala skola, Catarina Eriksson. Hon och eleverna tvingades flytta till temprära paviljonger i samband med byggstarten för ett år sedan. De hade inte kunnat vara kvar i den gamla, röda träbyggnaden – tunneln sträcker sig nämligen alldeles förbi den. Catarina Eriksson berättar att skolan fått vara med och bestämma när exempelvis sprängningar ska göras vid bygget.

- Vi vill ju inte att det sker när eleverna har rast och är utomhus, utan när de har lektion. För att minimera bullret.

Till en början, när man precis flyttat, var det ganska rörigt, berättar Catarina Eriksson vidare. Skolgården var inte klar. Och i våras undvek de att öppna fönstrena som vetter mot bygget, på grund av oljuden.

- Men vi har stora, fräscha lokaler i paviljongerna. På det stora hela fungerar det väldigt bra, säger hon.

Eftermiddagssolen gassar över den enorma gropen. Några byggarbetare har nu ställt upp ihopvikbara stolar och sitter och pustar ut intill en av grävmaskinerna. Den ovanligt heta sommaren har frestat på, säger Roger Sjödin.

­ ­– Värst har det varit för svetsarna som måste ha heltäckande kläder. Parasollerna hjälper väl något, säger han och gör en gest mot två rosa parasoll intill bergväggen.

Vilan för byggarbetarna i stolarna blir kort. Strax skär ljudet av borrmaskinen åter i öronen.