I måndags ingick Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet en uppgörelse om välfärdsbolagen.
De tre partierna har bestämt att bolag som driver bland annat skolor och äldreboenden inte längre ska få dela ut vinst av skattemedel till aktieägarna. Huvudregeln är att överskottet ska gå tillbaka till verksamheten.
Dessutom ska krav på en viss bemanningsnivå införas och vid nyetablering av skolor med vinstsyfte ska kommunerna få ett avgörande inflytande. Hur detta ska gå till ska först utredas.
– Om förslagen blir verklighet finns risk att framför allt mindre friskolor tvingas läggas ner, befarar Mikaela Valtersson, ordförande i Friskolornas riksförbund.
– Det finns en stor oro ute på skolor och bland föräldrar. Finns skolan kvar om två år? Hela veckan har jag suttit i telefon och svarat på sådana frågor.
Hon tror att alla skolor blir ganska lika om friskolorna tvingas lägga lika mycket pengar på bemanning, lokaler med mera som kommunerna gör.
Mikaela Valtersson menar att även kravet på bemanningsnivå kan få effekter för friskolorna. I Uppsala är lärartätheten 6 procent högre i såväl de kommunalt drivna grundskolorna som gymnasieskolorna jämfört med Uppsalas friskolor.
Mikaela Valtersson betonar att överenskommelsen mellan partierna innehåller många oklarheter och hon tror att en del kan förändras när politikerna får klart för sig vilka effekterna blir.
– Blir det stopp på vinstsidan kommer inte längre lika många entreprenörer att bistå med idéer och kapital. Införs dessutom ett kommunalt veto blir det färre som kan starta friskolor.
Att kommunen får mer att säga till om när en friskola vill etablera sig ses som positivt av Erik Pelling (S), kommunalråd i Uppsala.
– Hittills har kommunen bara kunnat yttra sig och alliansen i Uppsala har alltid sagt ja till nyetableringar. Det har varit en konstig ordning.
Enligt Erik Pelling bör kommunen avstyrka när det finns risk för överetablering av skolor. Detta för att undvika skolnedläggelser. Att motverka segregation kan vara ett annat skäl för kommunen att säga nej till nya friskolor.
– Det kan handla om skolans profil eller var den ska ligga. Kommunens ökande inflytande blir ytterligare ett verktyg för att minska segregationen.
Ungefär 20 procent av Uppsalas grundskoleelever går i fristående skolor. Bland Uppsalas gymnasister är siffran 21 procent.