Nya metoder ska stoppa mobbning

Nya krav frÄn myndigheter har bidragit till att Uppsalaskolorna mÄste dokumentera hur de praktiskt arbetar mot olika former av krÀnkningar och trakasserier. PÄ Björklinge kyrkskola har aktivitetsvÀrdar blivit ett sÀtt att öka tryggheten för elever.

Barnen samlas framför stugna med leksaker dÀr aktivitetsvÀrdarna hjÀlper till att dela ut leksaker. FrÄn vÀnster Natalie Karlsson, Amanda Ericsson, Mathilda Lindblad och Jasmina Grandin.

Barnen samlas framför stugna med leksaker dÀr aktivitetsvÀrdarna hjÀlper till att dela ut leksaker. FrÄn vÀnster Natalie Karlsson, Amanda Ericsson, Mathilda Lindblad och Jasmina Grandin.

Foto: Nina Leijonhufvud

Uppsala2010-10-21 11:14

– Under hökens vingar kom!
Matilda Lindblad frÄn klass 5c leder ta fatt-leken som fÄr ett 40-tal glÀdjerusiga barn att springa fram och tillbaka över skolgÄrden. Det gÀller att inte fastna i klorna nÀr man springer förbi Matilda eller nÄgon av hennes medhjÀlpare. Hon Àr en av de lite Àldre eleverna pÄ skolan som numera hjÀlper till som aktivitetsvÀrd pÄ rasterna.
– Det Ă€r roligt. Det Ă€r massor av elever som vill vara med!

MÄlsÀttningen med aktivitetsvÀrdar Àr att de mindre eleverna ska ha nÄgon att se upp till och kÀnna sig trygga och sedda pÄ skolgÄrden.
SjuÄriga Elin Larsson tycker att de Àldre eleverna i gula vÀstar Àr bra att ha pÄ skolgÄrden:
– Man kan sĂ€ga till dem om nĂ„gon har gjort illa sig.
JÀmnÄriga Ellen Holmberg fyller i:
– De hjĂ€lper de vuxna och om nĂ„gon blir ledsen och kĂ€nner sig utanför sĂ„ hjĂ€lper dom till.
Har du nÄgon favorit bland vÀrdarna?
– Nej, alla Ă€r lika snĂ€lla.

Solen lyser pÄ skolgÄrden dÀr det skrattas och stojas. NÄgra elever gÄr pÄ styltor, nÄgra andra studsar en basketboll i asfalten och borta vid redskapsboden ringlar sig en lÄng kö av elever. Kanske Àr kön extra lÄng i dag eftersom UNT:s fotograf stÄr dÀr och tar bilder ...
Björklinge Kyrkskola, med cirka 400 elever frÄn förskoleklass till Ärskurs fem, Àr en av mÄnga skolor som försöker jobba mÄlinriktat med kraven i skollagen och diskrimineringslagen. Kamratstödjare har funnits i flera Är, men under hösten har man Àven kommit i gÄng pÄ allvar med aktivitetsvÀrdar. Det Àr ett par exempel pÄ hur skolan försöker arbeta mot krÀnkningar och trakasserier.
– Har eleverna saker att göra sĂ„ blir det ett annat klimat med mindre konflikter och mobbning. Vi tycker att vi haft en lugnare start pĂ„ hösten, sĂ€ger skolans rektor Kristina Söderlund.
PÄ skolgÄrden fÄr de Àldre eleverna hÄlla ögonen öppna sÄ att ingen gÄr ensam. Alla tecken pÄ krÀnkningar och trakasserier ska rapporteras till skolans personal.
Kamratstödjaren Alva Lindberg som gÄr i klass 4c tycker att hon har en viktig uppgift.
– Det kĂ€nns bra att hjĂ€lpa dem som blir mobbade. Man kĂ€nner sig stolt nĂ€r man lyckas.

ElvaÄriga aktivitetsvÀrden Jasmina Grandin hjÀlper till i redskapsboden denna dag.
– Det Ă€r fantastiskt roligt. Man jobbar med barn och de Ă€r ganska gulliga.
Varje klass vÀljer ut vilka elever som ska vara aktivitetsvÀrdar och kamratstödjare. ElvaÄrige Marcus Rogefeldt Àr en av flera elever som fÄtt gÄ en utbildning hos organisationen Friends och lÀrt sig mer om hur man arbetar mot mobbning. Marcus berÀttar att han flera gÄnger stoppat mobbning pÄ skolgÄrden, bland annat nÀr en flicka blev retad för att hon klippt hÄret.
– Vi har lĂ€rt oss att det Ă€r viktigt att hjĂ€lpa till. Det Ă€r stor skillnad mot att inte göra nĂ„got.
För skolan handlar det om att i ord och handling visa att man arbetar mot bland annat mobbning.
– Jag tycker att det hĂ€r vĂ€ckt oss och andra skolor att arbeta mer aktivt mot krĂ€nkningar och trakasserier och följa upp arbetet pĂ„ ett annat sĂ€tt Ă€n tidigare, sĂ€ger Kristina Söderlund.
SÄ smÄningom ska skolan utvÀrdera om insatserna pÄ skolgÄrden givit önskad effekt.
– Min kĂ€nsla Ă€r att det vi fĂ„tt i gĂ„ng bidrar till nĂ„got vĂ€ldigt positivt.

.

STÖRRE KRAV PÅ KOMMUNEN

Sedan 1 januari 2009 Àr det skollagen och diskrimineringslagen som reglerar hur skolan mÄste arbeta mot diskriminering, trakasserier och annan krÀnkande behandling. Sedan januari 2009 stÀlls det större krav pÄ huvudmannen, kommunen. Till exempel ska skolorna Ärligen upprÀtta en ny plan och redovisa förra Ärets ÄtgÀrder mot mobbning.
Man ska ocksÄ kunna visa att arbetet skett utifrÄn den enskilda skolans behov. Om trakasserier eller andra krÀnkningar Àger rum i eller i samband med verksamheten Àr skolan skyldig att utreda och ÄtgÀrda det intrÀffade. Annars kan skolhuvudmannen bli skyldig att betala skadestÄnd. Om en elev anmÀler skolan Àr det numera upp till huvudmannen att bevisa att det inte skett en krÀnkning

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om