MatstÀllen fÄr fortfarande anvÀnda matlÄdor i plast för engÄngsbruk men kunderna mÄste erbjudas matlÄdor som gÄr att ÄteranvÀnda.
PÄ tio Är har svenskarnas anvÀndning av plastförpackningar ökat med 40 procent. I nulÀget handlar det om cirka 20 kilo plast per person och Är och en hel del eldas upp trots att den kunde Ätervinnas.
För att minska plastmÀngderna kommer nya regler för alla som sÀljer mat eller dryck i engÄngsförpackningar av plast. FrÄn första januari mÄste kunderna erbjudas muggar och matlÄdor som gÄr att Ätervinna.
Marko AckestÄl vid Citysallad i Uppsala tror att de nya reglerna kommer att leda till mycket jobb med bland annat diskning för de matföretag som anvÀnder plastprylarna.
â För fyra Ă„r sedan bytte vi ut engĂ„ngsmatlĂ„dor i plast mot papper. Med tanke pĂ„ de nya reglerna Ă€r jag glad för det idag, sĂ€ger Marko AckestĂ„l.
Varför bytte ni plasten mot papper?
Marko AckestÄl vid Citysallad i Uppsala tror att matlÄdor som gÄr att ÄteranvÀnda för snabbmat kommer att krÀva en hel del merjobb för de företag som sÀljer snabbmat.
â Kunderna krĂ€vde det av miljöskĂ€l och vi var ocksĂ„ för det.
Marko AckestÄl ser dock flera nackdelar med matlÄdorna av papper: De Àr tre gÄnger sÄ dyra och gÄr lÀttare sönder.
â Men vi kan inte Ă„tergĂ„ till plast, kunderna skulle sĂ€ga nej.
Utanför butiken stöter UNT ihop med Sussie Ekeberg som Àr pÄ vÀg att köpa sallad i engÄngsmatlÄda. Hon Àr en av mÄnga Uppsalabor som bemödar sig om att tillvarata sina anvÀnda plastförpackningar.
Sussie Ekeberg köper en fÀrdiglagad sallad i en butik i Uppsala. I det hÀr fallet Àr skÄlen inte gjord av plast utan av papper.
â Jag jobbar pĂ„ ett LSS-boende och dĂ€r Ă€r vi jĂ€ttenoga med att sopsortera plast sĂ„ att den kan Ă„teranvĂ€ndas, sĂ€ger hon.
Ytterligare en ny lag Àr pÄ gÄng som ska strama upp vÄr anvÀndning av plast och minska nedskrÀpningen. Visserligen har skrÀpet pÄ Uppsalas gator minskat med runt 70 procent pÄ tio Är men den nya lagen kan fÄ siffran att öka Ànnu mer.
Med start nÀsta Är tvingas företag som producerar plastförpackningar att betala om folk kastar bland annat muggar och plastlock pÄ gator och torg.
MÀngden skrÀpföremÄl pÄ Uppsalas gator har minskat med 70 procent pÄ tio Är. Det visar kommunens mÀtningar.
SÄ hÀr ska det gÄ till: NaturvÄrdsverket mÀter hur mycket plastskrÀp som ligger slÀngt ute i kommunerna och tar sedan ut en avgift frÄn de företag som satt förpackningarna pÄ marknaden.
Avgiften baseras dels pÄ hur mycket skrÀp som NaturvÄrdsverket hittar, dels vad det kostar kommunerna att stÀda undan avfallet. Hittas till exempel mÄnga plastlock som folk kastat utomhus mÄste företag som tillverkar plastlock betala en högre avgift.
Ett av problemen med plastföremÄl i naturen Àr att de kan hamna i hav och andra vattenmiljöer dÀr det kan skada det som lever dÀr.
NÀsta Är vÀntas företagen krÀvas pÄ totalt runt 230 miljoner i skrÀpavgifter, enligt NaturvÄrdsverkets berÀkningar. Företag som tillhandahÄller exempelvis matlÄdor för engÄngsbruk vÀntas fÄ ett krav pÄ 430 000 kronor. Pengarna skickas sedan till kommunerna dÀr de ska bekosta informationskampanjer mot nedskrÀpning.
Avgifterna kommer att justeras varje Är, beroende pÄ hur mycket skrÀp som kommunerna hittar. Minskar skrÀpmÀngderna sjunker avgiften.
"Det Àr första gÄngen en sÄdan hÀr typ av avgift införs", sÀger Petra Selander pÄ NaturvÄrdsverket.
â Genom avgifterna ska producenterna betala uppstĂ€dningen av sina produkter. De uppmĂ€rksammas ocksĂ„ pĂ„ att deras produkter bidrar till nedskrĂ€pning, nĂ„got de tidigare inte behövt ta ansvar för, sĂ€ger Petra Selander vid NaturvĂ„rdsverket.
Susanne Ankarkrans vid Convenience stores, en branschorganisation för bland annat smÄbutiker, tycker det Àr svÄrt att veta om den nya lagen minskar nedskrÀpningen sÄ mycket att den vÀger upp ökad administration.
â I slutĂ€nden kommer kostnaden att lĂ€ggas pĂ„ konsumenterna, konstaterar hon.
NaturvÄrdsverket ska kartlÀgga skrÀpet i landets kommuner. Det ska ligga till grund för de nedskrÀpningsavgifter som företagen ska betala.
EU trycker pÄ för att minska plasten. Plastbestick och en rad andra plastprylar har förbjudits och frÄn i Är mÄste fler drycker sÀljas i pantförpackningar. FrÄn Ärsskiftet stoppas försÀljning av engÄngsmuggar som innehÄller mer Àn 15 procent plast och de som bryter mot reglerna kan fÄ en straffavgift.