Nya riktlinjer ska ge dementa större frihet

De nya riktlinjerna, som Socialstyrelsen införde den 15 juni i år, handlar om att den demente själv måste ge sitt medgivande till att till exempel sänggrindar ska användas. Det kan också handla om bälten som används för att patienter som sitter på toaletten inte ska falla eller brickbord som man sätter fast i rullstolar för att förhindra att en dement reser sig ur stolen. Nu går det inte att tvinga någon utan personalen måste ha ett ja från den demente.
Viveka Backlund, demenssjuksköterska i Sigtuna kommun, är den som ska handleda personalen in i de nya nationella riktlinjerna. Bland annat ska all personal gå en webbaserad demensutbildning via Demenscentrum.

Högre krav ställs på personalen. Trots att Viveka Backlund är medveten om att det finns en risk att de dementa i stället får mer lugnande medicin när inte personalen räcker till, ser hon ändå förändringen som positiv och tror att den kommer att leda till att man ser varje persons behov bättre.
– Det blir en mer personcentrerad omvårdnad och jag tror också att det blir ett mer stimulerande jobb när man som vårdare förstår sjukdomen bättre och går bort från rutiner. Men det ställer högre krav på personalen att se till att ge människan livskvalitet i vardagen, säger hon.

Patienten måste godkänna fastspänning. Ett bälte som en dement person spänns fast med kan vara ett hjälpmedel och utgöra en trygghet om personen i fråga vill ha det så. Men om syftet är att på grund av begränsad bemanning på boendet begränsa rörligheten hos den demente, då är det inte längre ett hjälpmedel, anser Socialstyrelsen.
Varken anhöriga, gode man eller en sjuksköterska kan kräva att personalen ska använda tvångsåtgärder för att den dementa inte ”vet sitt eget bästa”.
– Man måste vara mycket påhittig och hitta andra lösningar, helt enkelt. Vi hoppas att det inte ska öka antalet fallskador för våra boende, säger Marja Nurmi, enhetschef för HSO, hälso- och sjukvårdsomsorg i Sigtuna kommun.