Nya rön om benmärgens uppkomst

I likhet med oss men till skillnad från nu levande fiskar hade redan de första fiskarna som kröp upp på land för 380 miljoner år sedan benmärg.

Uppsala2014-03-19 11:51

Det visar ett forskarteam från Uppsala universitet och det europeiska synkrotronforskningscentret i Frankrike i en studie som publiceras i vetenskapstidskriften Proceedings of the Royal Society B.

Med hjälp av högenergetisk synkrotronstrålning har forskarna fått fram en detaljerad tredimensionell bild av innanmätet på ett 380 miljoner år gammalt överarmsben från den fossila kvastfeniga fisken Eusthenopteron. Den etaljerade bilden visar att det inuti benet finns långa kanaler, som forskarna tror har innehållit märgvävnad. I ändarna på benet verkar dessa kanaler, precis som hos dagens landlevande ryggradsdjur, ha haft en roll för tillväxt av ny benvävnad.

– Utan den tredimensionella informationen som vi fått från synkrotronbilderna kunde vi aldrig ha tolkat märghålans struktur, säger Per Ahlberg, professor i evolution och utvecklingsbiologi vid Uppsala universitet.

For oss är benmärgen är en livsnödvändig vävnad. Benmärgen innehåller stamceller för flera olika celltyper. Det är i benmärgen som bland annat röda och vita blodkroppar produceras.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om