Nyliberal eller socialliberal?

Uppsala2006-10-19 00:00
  Det går knappt  att läsa en tidningstext just nu utan att ordet "nyliberal" förekommer, vanligen som ett skällsord. Ibland förekommer också ordet "socialliberal", oftast med positiv laddning.
   UNT:s politiska orientering är som bekant liberal - utan några extra attribut. Men flera läsare har i dagarna bett om en utredning av begreppen.

  Ordet liberalism  har använts sedan 1800-talet för att beskriva ett sätt att se på politik och samhällsfrågor där det viktigaste är den enskilda människan - i kontrast till politiska idéer som kretsar kring kollektiv som yrkesgrupp, klass, nation eller religiös gemenskap. Som ett övergripande politiskt program kan liberalismen beskrivas med begrepp som demokrati, yttrande- och tryckfrihet, föreningsfrihet, åtskillnad mellan stat och religion, frihandel och fri företagsamhet, marknadsekonomi, jämställdhet mellan män och kvinnor, sociala reformer och internationalism. Det var också för att hävda värden av detta slag och mer konkret för att driva kravet på allmän rösträtt som UNT startades 1890.
   Många liberala ståndpunkter har efterhand kommit att omfattas också av andra än dem som själva beskriver sig som liberaler. Men nya hot mot liberala värden kan alltid uppstå.

  Ordet nyliberal  användes vid 1800-talets mitt av en grupp politiker som ville markera större radikalism i sociala frågor än den tidigare liberala generationen. Men när ordet används i dag syftar det i stället på den reaktion mot höga skatter och stor offentlig sektor som uppstod i många länder under 1980-talet och framåt. Lägre skatter, mindre statsmakt och begränsad offentlig välfärdspolitik brukar anses vara typiska "nyliberala" ståndpunkter.
   Flera partier, även socialdemokraterna, påverkades men det var inom moderaterna som en del drev "nyliberalismen" i en riktning där avståndet till traditionell liberalism blev mycket stort. "Allt" kunde privatiseras och den fria marknadens egna problem förnekades i en sorts dogmatik som kunde påminna om marxismen. Det är också värt att minnas att de två politiker, Ronald Reagan och Margaret Thatcher, som internationellt oftast förknippas med ordet "nyliberalism" konsekvent vägrade att kalla sig liberaler utan tvärtom var starkt konservativa.
   UNT föredrar alltså att kalla sig liberal i ordets traditionella mening. Men det är också ett faktum att just denna traditionella form av liberalism i Sverige ofta kallats för socialliberalism. Begreppet användes ofta av fp-ledaren och ekonomipristagaren
   Bertil Ohlin - men innebar aldrig någon kompromiss med socialismen i dess olika former. Ohlin var ju den politiker som gick i spetsen för motståndet mot socialdemokraternas ambitioner att socialisera delar av näringslivet efter andra världskriget, samtidigt som han drevs av en stark social reformvilja.

 I valet  mellan Marx och Reagan håller UNT på Bertil Ohlin.
   
Håkan Holmberg | Politisk chefredaktör

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om