Nyspråk bryter inte utanförskap
Bakom tankesmedjan står socialdemokraterna, LO och ABF och det är kanske därför inte så anmärkningsvärt att de två författarna, Bo Jangenäs och Levi Svenningsson, anklagar regeringen för att tricksa med siffrorna. Visserligen finns det några hundratusen förtidspensionärer, tillstår man, men resten av regeringssiffrorna skulle mest vara luft.
Förvisso är det ett stort steg framåt bara att författarna erkänner utanförskapets existens - även om de förstås inte vill använda just det ordet. Det vore att acceptera de borgerliga partiernas problemformulering. Men det är trist att så stor energi riktas åt att ifrågasätta regeringens statistik, i stället för att med kraft ägna sig åt hur fler skulle kunna ges möjlighet till egen försörjning.
Även situationen för de många utanför arbetsmarknaden bagatelliseras. Oavsett om det rör sig om några hundratusen eller över en miljon människor, blir deras situation knappast bättre bara för att man som Jangenäs och Svenningsson väljer att kalla utanförskapet för ett "innanförskap", något som är en logisk följd av "våra sociala trygghetssystem".
De långtidsarbetslösa och förtidspensionerade som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden skulle nog inte tveka en sekund att byta "det sociala trygghetssystemets" omtanke mot egen försörjning.
Rapportförfattarnas lösningar för att få fler i arbete känns igen från tidigare decenniers socialdemokratiska politik. Mellan raderna framgår att det är ökade statliga bidrag till kommunerna, gammaldags arbetsförmedlande och ett tummande på inflationspolitiken som ska få människor i arbete; en politik som inte fungerade då och inte heller skulle fungera nu.
Det sociala utanförskapet existerar. Det låter sig inte brytas av nyspråk signerat socialdemokraterna, LO och ABF. Förr eller senare måste även de inse detta. Och att lösningen på problemet stavas rörligare arbetsmarknad - inte ett system med sedan länge passerat bäst före-datum.
Så jobbar vi med nyheter