Det var en fågelskådare som hörde av sig till länsstyrelsen och erbjöd sig att tillsammans med andra likasinnade runt om i Uppland inventera de anlagda dammarna. Efter tre års spaning kunde man konstatera att vissa fågelarter använder dammarna flitigt.
Våtmarkerna anläggs ofta på platser som tidigare använts för jordbruk. Arbetet sker dels för att fånga upp närsalter så att de inte övergöder sjöar och kustvatten, dels för att stimulera den biologiska mångfalden.
Länsstyrelsen har genom åren finansierat en av de anlagda våtmarkerna, men sällan inventerat dem.
- Nu ser vi att dammarna gynnar fågellivet i jordbrukslandskapet och att vi inte kastat pengarna i sjön när vi stöttat lantbrukare med pengar för att anlägga våtmarker, säger Fredrik Söderman, handläggare på naturmiljöenheten vid länsstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Svarthakedoppingen är en av fågelarterna som gynnats av dessa dammar. Den lever på insektslarver och konkurerar med fiskar om maten, därför har dessa fiskfria platser varit extra fördelaktiga.
- Svarthakedoppingen har tidigare minskat i antal och man har inte riktigt vetat varför. Orsaken kan vara att den haft svårt att hitta rätta miljön för fortlevnad, säger Fredrik Söderman.
Inventeringen visar att cirka 90 procent av häckningarna äger rum i anlagda dammar.