Det var en fÄgelskÄdare som hörde av sig till lÀnsstyrelsen och erbjöd sig att tillsammans med andra likasinnade runt om i Uppland inventera de anlagda dammarna. Efter tre Ärs spaning kunde man konstatera att vissa fÄgelarter anvÀnder dammarna flitigt.
VÄtmarkerna anlÀggs ofta pÄ platser som tidigare anvÀnts för jordbruk. Arbetet sker dels för att fÄnga upp nÀrsalter sÄ att de inte övergöder sjöar och kustvatten, dels för att stimulera den biologiska mÄngfalden.
LÀnsstyrelsen har genom Ären finansierat en av de anlagda vÄtmarkerna, men sÀllan inventerat dem.
- Nu ser vi att dammarna gynnar fÄgellivet i jordbrukslandskapet och att vi inte kastat pengarna i sjön nÀr vi stöttat lantbrukare med pengar för att anlÀgga vÄtmarker, sÀger Fredrik Söderman, handlÀggare pÄ naturmiljöenheten vid lÀnsstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Svarthakedoppingen Àr en av fÄgelarterna som gynnats av dessa dammar. Den lever pÄ insektslarver och konkurerar med fiskar om maten, dÀrför har dessa fiskfria platser varit extra fördelaktiga.
- Svarthakedoppingen har tidigare minskat i antal och man har inte riktigt vetat varför. Orsaken kan vara att den haft svÄrt att hitta rÀtta miljön för fortlevnad, sÀger Fredrik Söderman.
Inventeringen visar att cirka 90 procent av hÀckningarna Àger rum i anlagda dammar.