Det myllrar i gamla Anatomicum snett emot Svandammen i centrala Uppsala, när UNT besöker 1800-talshuset. På varje våningsplan pågår ombyggnads- och renoveringsarbetet med snickeri, installation, kakelsättning, golvläggning och mycket annat. I ett blivande kontorsrum klänger snickarna i en fönsteröppning för att med hyvel och några rejäla bankningar få fason på en trilskande fönsterbåge. I grannrummet ligger en spegeldörr på bockar för slutmålning. De flesta dörrar och fönster återanvänds i huset, som senast var hemvist för Uppsala universitets psykologiska institution.
Stora delar av kvarteret har de senaste tre åren genomgått en fullständig renovering, med nya rum, entréer och förbindelsegångar mellan ett par av husen. Hur allt ska bli klart för inflyttning i Anatomicum till halvårsskiftet kan kännas som en gåta. I taken hänger elkablarna på rad. En blivande utrymningstrappa är ännu ett gapande hål. Väggarna täcks av gråvita gipsskivor. Men förvaltaren Gustaf Söder från byggherren Uppsala Akademiförvaltning avslöjar, på byggherrars vanliga vis, ingen oro för att tidsplanen skulle spricka:
– Vi räknar med att allt går som vi tänkt. Nu är det nog runt 60-70 personer som är igång och jobbar samtidigt i huset, berättar han.
Kvarteret Munken mellan Västra Ågatan och Trädgårdsgatan innehåller några av Uppsalas äldsta universitetsbyggnader, de flesta klassade som byggnadsminnen med höga krav på omvårdnad och bevarande. Flera hus har blivit om- och tillbyggda genom seklerna.
I huvudbyggnaden mot Svandammen, ursprungligen från 1850-talet, flyttar Juridiska institutionen in efter sommaren. Några av hörnrummen har en utsikt som hämtad ur en mäklarannons, med Fyrisån, Svandammen och Stadsträdgården utanför fönstren.
Det blivande personalrummet på nedre botten, med utsikt mot Fyrisån, har sin egen historia. Den som saknar samtalsämnen med kollegerna kan alltid ta upp verksamheten som utövades här när huset var nytt. Fastigheten byggdes för Anatomiska institutionen och hade två salar för dissektion av avlidna kroppar. Den ena salen har nu bytt skepnad till det stiligt renoverade personalrummet. Ett litet spår av den ursprungliga verksamheten finns kvar:
– I golvet längs ena väggen löpte en ränna som användes för tvättvatten från rummet, med utlopp i Fyrisån. Den återskapar vi under renoveringen, berättar Torbjörn Axelsson, fastighetschef vid Uppsala Akademiförvaltning.
Grannhuset Histologen längs Västra Ågatan, byggt på 1930-talet, har fått en lika komplett renovering. Här har juriststudenter, lärare och annan personal nyss flyttat in. De studenter UNT hittar i studierummen verkar nöjda över att plugga i fräscha lokaler med modern utrustning. En ljuddämpad läsesal med höga fönster rakt mot ån kan bli extra populär på sista april när ekipagen i Forsränningen, eller spillrorna av dem, flyter förbi.
Den påtagligt gröna färgen på dörrar, väggar och vissa golv ger egen karaktär åt lokalerna. Det krävdes ett par försök, innan arkitekterna vid Johan Celsings arkitektkontor, blev nöjda. ”Rent, självlysande, vårligt, inspirerande, påträngande, störande, gallgrönt” är några snabba omdömen om färgen från studenterna.
Torbjörn Axelsson har ett par egna favoritplatser i huset. I ena gaveln på översta våningen öppnar sig ett nybyggt litet trapphus under de stadiga takbjälkarna. I en av entréerna finns flera fina detaljer bevarade.
– Skrapgallret i golvet, handtagen på dörrarna och detaljer på räckena, det är tidstypiska inslag som ger karaktär, säger han.