Obalans i hjärnan vid stressyndrom

Personer med så kallat posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, har en obalans mellan två signalsystem i hjärnan. Ju större obalans, desto svårare är symtomen.

Pet-undersökning. Med pet-kamerans hjälp har forskarna för första gången undersökt två olika signalämnen i hjärnan hos patienter med posttraumatiskt stressyndrom.

Pet-undersökning. Med pet-kamerans hjälp har forskarna för första gången undersökt två olika signalämnen i hjärnan hos patienter med posttraumatiskt stressyndrom.

Foto: Nina Leijonhufvud

Uppsala2015-12-01 10:00

Det visar forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet i en studie, som publiceras i den ledande psykiatritidskriften Molecular Psychiatry.

– Förhoppningvis kan våra resultat i förlängningen bidra till utvecklingen av nya effektiva behandlingar som återställer balansen mellan dessa signalsystem hos personer som lider av långvariga ångestbesvär efter svåra trauman, säger psykologen Andreas Frick, forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

I dag behandlas patienter med posttraumatiskt stressyndrom ofta med så kallade SSRI-läkemedel, som påverkar signalsubstansen serotonin i hjärnan. Preparaten ger lindring för många, men inte för alla. Det är ett av skälen till att många forskare under senare år misstänkt att posttraumatiskt stressyndrom – och även andra ångestsjukdomar – snarare kan bero på obalanser mellan flera signalsystem i hjärnan än på en rubbning enbart i serotoninsystemet.

– Hittills har detta dock bara varit en obekräftad hypotes, eftersom ingen före oss har undersökt mer än ett enda signalsystem hos en och samma patient, säger Andreas Frick.

Den nya studien, som letts av professorerna Mats Fredrikson och Tomas Furmark, har tagit hjälp av den så kallade pet-kameran för att undersöka den kemiska signaleringen med serotonin och det mindre välkända signalämnet substans P i hjärnan hos 16 patienter med PTSD och hos lika många friska försökspersoner. Patienterna hade utvecklat PTSD efter att ha varit utsatta för sexuella övergrepp, deltagit i strider i krig, bevittnat självmord eller varit utsatta för våld i hemmet.

I flera delar av hjärnan visade mätningarna med pet-kameran avvikelser mellan patienterna med PTSD och de friska försökspersonerna, bland annat i det för rädsla och känslominnen viktiga området amygdala. I vissa områden av hjärnan var serotoninsystemet, i andra områden substans P-systemet mer aktivt hos patienterna än hos de friska försökspersonerna.

– Men framför allt var det balansen mellan de båda signalsystemen som var rubbat hos patientienterna med PTSD. Ju större denna obalans var, desto allvarligare symtom främst i form av ångest, obehagliga minnesbilder och sömnsvårigheter hade patienterna. Vi är faktiskt först i världen att påvisa dessa samband, säger Andreas Frick.

Forskarna går nu vidare med att undersöka balansen mellan de båda signalsystemen även vid andra ångestsjukdomar.

Fakta Var tionde får PTSD efter trauma

Det är normalt att känna sorg, oro och ångest i samband med traumatiska händelser.

När sorgen, oron och ångesten efter en tid inte avtagit finns en påtaglig risk att den övergår i ett så kallat posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

PTSD kännetecknas av återkommande attacker av obehagliga minnesbilder, mardrömmar och koncentrationssvårigheter kombinerat med försök att undvika situationer som kan påminna om det tidigare traumat.

Var tionde person som utsatts för trauman beräknas utveckla handikappande PTSD.

Enligt en utvärdering gjord av Statens kunskapscentrum för hälso- och sjukvården, SBU, kan både vissa former av psykoterapi och SSRI-läkemedel vara till hjälp av PTSD.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om