En vacker vÄrdag i koloniomrÄdet. Det börjar gro bland odlingslÄdor och buskplanteringar, fast den lÄnga vintern Ànnu visar sina spÄr och mycket Àr Ànnu jord med enstaka skott som sticker upp ur marken.. Utom pÄ ett stÀlle. I Karin Lindströms ruta mitt i omrÄdet i Tunaberg prunkar grönskan. Kraftfulla blad skjuter upp i tÀta buskage, luftlöken Àr flera decimeter hög och överallt stÄr smÄ krukor med plantor.
â Maj Ă€r min bĂ€sta skördemĂ„nad, berĂ€ttar hon.
HĂ€r finns 75 olika sorters vĂ€xter som alla har gemensamt att de Ă€r âgammaldagsâ, sĂ„dant som fanns i vĂ„ra kökstrĂ€dgĂ„rdar för lĂ€nge sedan men som idag frĂ€mst hittas i det vilda. Pepparrot, gode Henrik, grĂ€slök, piplök, trĂ€dgĂ„rdssyra... Hon har hittat dem genom att leta i skogar, före detta kolonitrĂ€dgĂ„rdar och genom att köpa frön föreningen Sesam , en förening speciellt för de som jobbar med att bevara gamla köksvĂ€xter och nyttovĂ€xter. Och nu har vĂ€xterna som började som ett brinnande intresse nĂ€r hon flyttade frĂ„n landet till stan, blivit Karin Lundströms heltidsjobb. Hon reser bland annat runt och förelĂ€ser, arrangerar trĂ€dgĂ„rdsvisningar, skriver recept och bloggar om sitt odlande.
â Det finns ett enormt intresse för detta, sĂ€rskilt ser jag mĂ„nga unga mĂ€n som intresserar sig. De kanske ser det som en sorts utmaning.
En utmaning. Ăr retrovĂ€xter den nya surdegen? Karin Lundström tror att det kan vara sĂ„. Det stora jobbet bestĂ„r i att hitta vĂ€xterna och fĂ„ dem att gro pĂ„ lotten frĂ„n första början, nĂ„got som passar den som letar efter utmaningar. Det finns ocksĂ„ otroligt mĂ„nga fördelar med att odla vĂ€xter som traditionellt hör hemma i vĂ„rt klimat, inte minst Ă€r det ekologiskt hĂ„llbart. Till exempel förlĂ€ngs sĂ€songen och hon skördar frĂ„n sin lott upp till tio mĂ„nader om Ă„ret. Och det gĂ„r enkelt, eftersom mĂ„nga av vĂ€xterna Ă€r perenner som övervintrar och kommer igen, förökar sig sjĂ€lva.
â Medan andra hĂ„ller pĂ„ att plantera, förkultivera, grĂ€va, rensa och gallra sĂ„ kan jag bara skörda! NĂ„got annat kanske jag skulle vara för lat för ocksĂ„, sĂ€ger hon och skrattar.
MÄnga av vÀxterna har hÀlsoeffekter och Àr dessutom goda.
â Jag anvĂ€nder mina vĂ€xter i all sorts matlagning och jag vet aldrig nĂ€r jag gĂ„r hem vad det ska bli till middag.
Karins fem favoritvÀxter frÄn förr
- Gode henrik (Chenopodium bonus-henricus)
En krispig, flerÄrig vÀxt, Àven kallad Lungrot, som passar i pajer och sallader. De större bladen kan kokas och anvÀndas som spenat (helst innan vÀxten blommar, annars blir de beska), stjÀlkarna kan Àtas som sparris. En vÀxt man annars ofta hittar vid gamla gÄrdar och i vÀgkanter.
- Kajplök/skogslök (Allium scorodoprasum)
Löksort som bland annat anvĂ€nds i GotlĂ€ndsk vĂ„rsoppa. PĂ„ Ăland odlades den tidigare flitigt pĂ„ gĂ„rdarna och anvĂ€ndes som smaksĂ€ttning i ölĂ€ndska kroppkakor samt Ă„ts kokt tillsammans med kĂ„l. Smakar som en blandning av purjo, grĂ€slök och vitlök. Ăr otroligt god att blanda med smör eller olja. Denna löksort brukar mĂ„nga klaga pĂ„, den sprider sig som ogrĂ€s i trĂ€dgĂ„rden men den Ă€r alltsĂ„ en riktig delikatess!
- Vitplister (Lamium album)
En vild spenat vars blad har en sÀregen smak som passar vÀldigt bra till fisk och pilgrimsmusslor. Förr anvÀndes den ofta som grönkÄl. De vackra blommorna kan med fördel dekorera en sallad. Arten vÀxer rikligt pÄ odlad mark och StÄr tÀt vid vÀgar, gator och murar och blommar frÄn maj till september.
- Svart vinbÀr
Inte bara bÀren kan anvÀndas! Bladen Àr fantastiska att göra te pÄ, sÀrskilt nÀr de Àr ljus- eller mellangröna och inte helt utvÀxta. För te pÄ fÀrska blad, ta 3-4 blad och skölj dem. Riv dem sedan grovt, lÀgg dem i en tekopp och hÀll hett vatten över. LÄt dra i tre till fem minuter. LÄt bladen ligga kvar eller plocka upp dem. Söta med honung.
- à kerfrÀken (Equisetum arvense)
Koka ÄkerfrÀken i 15 minuter för ett kiselrikt vatten som Àr vÀldigt bra för immunförsvaret och som stÀrker hÄr, hud och naglar. TillsÀtt nÀssla, koka ytterligare fem minuter och vattnet blir en fantastisk vÀxtgödning! à kerfrÀken vÀxer rikligt överallt i landet.