Oenighet om klimatförändringarna

Skyfall och värmeböljor, översvämningar och orkaner. Mediebruset svämmar över av katastrofrapporter och klimatförändringarna verkar vara ett faktum. De flesta forskare är eniga om att jordens medeltemperatur ökar, men om det beror på växthuseffekten eller naturliga variationer tvistar de lärde.

Foto: Scanpix

Uppsala2007-07-16 00:01
Wibjörn Karlén, professor emeritus i naturgeografi verksam i Uppsala, menar att det inte alls finns någonting som pekar på att ökade koldioxidutsläpp leder till varmare väder.
Under juni månad rapporterades det om extrem hetta i Italien och Grekland, samtidigt som stora översvämningar drabbade Storbritannien. Det var över 50 grader varmt i Pakistan och snöade i Sydafrika. Dagens medierapportering ger en bild av att vädret blir allt mer extremt. Vi minns barndomens somrar som långa och soliga, utan larmrapporter om översvämningar och orkaner. Lars Bärring, forskare på SMHI, menar att så inte alltid var fallet.

- Vädret är aldrig normal, vi ser hela tiden lokala variationer. Vi ska ha klart för oss att intresset för väderutvecklingen och snabbheten i medias rapportering av extrema väderförhållanden har ökat dramatiskt under senare år.
Klimatet är i dag en het fråga, vilket det inte var för 30 år sedan. Det kan därför vara svårt att avgöra om extrema väderhändelser har ökat i omfattning.
- En annan aspekt är att samhället är mer sårbart i dag, säger Lars Bärring.
Trots att vi kan skydda oss bättre mot vind och kyla så är vi alla beroende av elektricitet, och de ekonomiska förlusterna vid orkaner och översvämningar har ökat markant. Lars Bärring menar dock att klimatet verkligen blir varmare.
- Om vi tittar på vetenskapliga data kan vi konstatera att temperaturen har ökat, både i Sverige och globalt.
Det handlar visserligen bara om en ökning av årsmedeltemperaturen på 0,6 grader globalt sett, men det är mycket i klimatsammanhang och tillräckligt för leda till stora förändringar.

- För Sveriges del behöver en temperaturökning inte enbart vara av ondo. Vi kommer att se positiva effekter som till exempel ett mindre behov av uppvärmning på vintern, bättre tillgång på vattenkraft och en längre odlingsperiod för jordbruket.
Wibjörn Karlén, professor emeritus i naturgeografi, håller däremot inte alls med om att vi går mot ett varmare klimat.
- Det handlar om variabler. Temperaturjämförelser över lång tid visar inte att klimatet blir varmare. Klimatet har varierat över årtusenden och det finns ingenting som pekar på att ökade koldioxidutsläpp leder till varmare väder.
Wibjörn Karlén menar att media och forskare överdriver problemen med koldioxidutsläpp. Det vi i stället borde oroa oss för är att jordens resurser inte är oändliga.
- Få accepterar att vi måste hitta alternativa energikällor. Vi kan inte fortsätta att sträva mot tillväxt, jordens resurser räcker inte till för den pågående befolkningsökningen.

Enligt Wibjörn Karlén måste vi sluta fixera oss vid koldioxidutsläppen och i stället lära oss att anpassa samhället till ett variabelt klimat.
- Vi behöver inte oroa oss för en trend mot varmare klimat, vi behöver lära oss att leva med ett variabelt klimat.
Hur vi ska leva med klimatförändringarna utreds just nu av miljödepartementet i "Kimat- och sårbarhetsutredningen". Studien initierades av regeringen 2005 för att kartlägga Sveriges sårbarhet för klimatförändringar och ge förslag på hur samhället kan anpassas. Arbetet ska vara klar i oktober 2007 och Philip Thörn, en av utredarna på miljödepartementet, vill ännu inte avslöja några konkreta resultat.
- Hittills har debatten fokuserat på att minska utsläppen. Det är viktigt, men det har inte riktigt kommit fram att samhället kommer att påverkas i framtiden även om vi minskar alla utsläpp redan i dag.
FAKTA om klimatet
1000 Vikingatiden går mot sitt slut och klimatet är gynnsamt i Norden.
1300 "Lilla istiden" börjar och pågår i 600 år.
1306, 1323 Mycket svåra vintrar.
1400, 1402 Östergötland drabbas av extremt svåra vårfloder.
1544 Dalälven drabbas av en av sina värsta översvämningar genom tiderna.
1600 Under 1600-talet konstrueras den första användbara termometern och barometern. Mot slutet av århundradet görs de första systematiska väderobservationerna.
1700 En period med bättre klimat inleds.
1830-1890 En av de kallaste perioderna under millenniet.
1850 Östergötlands och Södermanlands kusttrakter har på morgonen den 29 januari nollgradigt och vackert väder, men vid middaggstid slår vädret om till -10 grader och full storm. Över 100 människor mister livet i denna så kallade "yrväderstisdag".
1867 Snöväder i maj i Skara, och på Umeälven ligger isen kvar till den 24 juni.
1868 En av de varmaste och torraste somrarna någonsin i Sverige. Skörden torkar bort och Sverige drabbas av nödår.
1901 Troligtvis seklets torraste år.
1930-talet framstår som milt med varma vintrar och behagliga somrar.
1933 Värmerekord i Ultuna med 38 grader.
1940, 1942 Två riktiga vargavintrar.
1969 Allhelgonaorkanen den 1 november drabbade främst Upplandskusten.
1970 Från 1970 och framåt har klimatet blivit betydligt blötare
1985-86 Mycket kall vinter.
1997 Stark värme på sommaren åtföljd av kraftiga regn.
1998 Seklets blötaste år.

Källa: SMHI
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om