UNT har skrivit om konflikten mellan chefen och personalen vid äldreboendet, en konflikt som lett till att personalen begärt hjälp av såväl uppdragsgivaren, Uppsala kommun, som från Arbetsmiljöverket.
Coco Norén är professor och dekan vid Språkvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet, och forskar inom diskursanalys. Hon har gått igenom delar av skrivelsen, stycke för stycke, ord för ord.
– Språkvetare är ett yrke, som kräver utbildning och träning. Ofta är det inte vad man säger utan hur man säger något som gör den stora skillnaden. Valet mellan två ord kan ibland vara avgörande. Den här chefen har säkert goda avsikter, men om man inte inser hur viktigt det är med språket kan budskapet bli helt missförstått, säger Coco Norén.
Äldreboendet drivs av ett vårdbolag, och chefen skriver att ”beläggningen har varit låg”, och att ”det är oerhört viktigt att (äldreboendet) behåller sitt goda anseende hos uppdragsgivaren, Uppsala kommun … och utåt…”
– När man skriver att beläggningen minskat från 94,3 % till 89,9% verkar inte nedgången så alarmerande. Då är det svårt att få medarbetarna motiverade. Och att i ett bolagsdrivet äldreboende betona gott anseende hos uppdragsgivaren och utåt, i stället för att välja de boendes perspektiv och tala om hur viktigt det är att de äldre och anhöriga trivs, ger negativa associationer.
Skrivelsen fortsätter: ”Jag hoppas att ni precis som jag inte vill att den här utvecklingen fortsätter … (och) inte ska leda till arbetsbrist för omvårdnadspersonalen.”
– Genom att skriva ”jag” och ”ni” ställer sig chefen utanför arbetsgemenskapen och läsaren kan uppfatta att det ligger ett hot i ordet ”arbetsbrist”.
Skrivelsens avslutande punktsatser inleds med ”Till sist värderingar att fundera över …” som följs av ”Vi är resurseffektiva intäktskonstnärer: Varje krona måste skapa kundvärde; Kunden kommer med lönen; Min insats spelar roll”.
– Värderingar speglar den grundläggande hållningen, och varje följande grundsats signalerar ”marknad”. Den sista punktsatsen är i grunden positiv, men sist placerad uppfattas den som en uppmaning: ”Tjäna pengar åt oss”.
En chef klämd mellan en missnöjd personalgrupp och överordnade i ett vinstdrivande bolag har en utsatt position betonar Coco Norén:
– Men ju känsligare läge, desto mer medveten måste man vara om att varje ord spelar roll, och i vilken ordning man skriver meningar, säger Coco Norén.
I mejl till UNT skriver bolagets affärsområdeschef om de avslutande punktsatserna att de är tagna ur sitt sammanhang, samt ”för att värderingsarbete ska ha betydelse behöver man ständigt arbeta med och påminna om det, och det är vad (chefen) har gjort i sitt medarbetarbrev.”
Mia Gustafsson, uppdragsstrateg vid Uppsala kommuns kontor för hälsa, vård och omsorg, kommenterar i mejl samma formuleringar: ”Om valet görs att framföra någon form av information koncentrerat är det viktigt att göra en bedömning av hur läsaren kan tolka det, risken för missförstånd och onödig oro ska alltid undanröjas.”