Det framgår av en ny svensk studie, som publiceras i facktidskriften Journal of Epidemiology and Community Health. Även för arbetslösa var chansen sänkt.
– Våra resultat talar för att det finns en ojämlikhet i tillgång till effektiv behandling. Det behövs mer forskning om orsakerna till skillnaderna, men det är troligt att insatser behövs för att höja medvetenheten hos läkare om ojämlikheten, och om hur man kan motverka risken för underbehandling av vissa grupper, säger läkaren Anna Ohlsson, doktorand vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
I snart 20 år har blodkärlsvidgande så kallade ACE-hämmare varit den typ av läkemedel som i första hand rekommenderas vid hjärtsvikt. Rekommendationen kom efter att stora kliniska studier visat att den sortens läkemedel inte bara minskar symtomen utan också förlänger överlevnaden.
Den nya studien bygger på uppgifter om drygt 93 000 vuxna patienter som vårdats på sjukhus för hjärtsvikt under en femårsperiod, bland annat om de under året efter sjukhusvistelsen på apoteket hämtat ut recept på enalapril, captopril eller någon annan ACE-hämmare.
Litet mer än hälften, 51 procent, av patienterna hade hämtat ut någon ACE-hämmare på apoteket.
– Visserligen kan det ibland finnas skäl att inte använda ACE-hämmare, till exempel biverkningar, men detta är en mycket lägre andel än den andel hjärtsviktspatienter som borde använda sådana läkemedel, säger Anna Ohlsson.
Men inte nog med det. Medan en majoritet av de manliga patienterna hade hämtat ut någon ACE-hämmare från apoteket hade färre än hälften av de kvinnliga patienterna gjort det. Även bland arbetslösa och äldre, oavsett kön, fick färre än hälften en ACE-hämmare.
– Däremot fann vi litet överraskande inga skillnader mellan låg- och högutbildade när det gällde chansen att få rekommenderat behandling. Födelseland saknade också betydelse, säger Anna Ohlsson.
Studien kan inte ge svar på frågan om varför vissa grupper av hjärtsviktspatienter har lägre chans än andra att få rekommenderade läkemedel – eller varför behandlingen med ACE-hämmare överlag är lägre än beräknat.
– I min fortsatta forskning hoppas jag kunna studera detta närmare och även vilken betydelse olikheterna i användningen av ACE-hämmare mellan olika grupper har för patienternas prognos och överlevnad, säger Anna Ohlsson.
Hela studien kan läsas här.