Hur påverkar brexit EU och vart är Europa på väg?
– Brexit är en påfrestning för sammanhållningen mellan EU:s övriga 27 medlemsländer och för det politiska systemet. Att ett av unionens stora länder lämnar är också en prestigeförlust. EU förlorar en viktig aktör som bidragit till unionens frihandels- och säkerhetspolitik. Men EU har svarat tydligt med att övriga länder ska hålla samman, trots att det finns motstridiga intressen.
Det är så kallat supervalår i Europa och flera EU-kritiska partier kan gå framåt. Hur stor är risken för att fler länder väljer att lämna?
– Det finns inga tydliga tecken på att fler kommer att göra det. När det gäller Frankrike är osäkerheten större. Om nationella frontens ledare Marine Le Pen skulle vinna presidentvalet så har hon lovat en folkomröstning om medlemskapet i EU. Men det finns i dag inga tydliga indikationer på att hon skulle vinna.
Så du tror inte på något sönderfall efter brexit?
– Nej. Det blev inte den stora tsunami av högerpopulism som många befarade, varken i Österrike eller i Nederländerna och det ser inte ut att bli det i Tyskland heller. Men Frankrike är osäkert. Det är anledningen till att man väntar med förhandlingarna om brexit till efter valet. Det är viktigt för Tyskland som tillsammans med Frankrike är en samlande kraft i de förhandlingarna.
Det finns också EU-skeptiska regeringar i Ungern, Tjeckien och Polen. Vad betyder det?
– Det finns en allt större schism, mellan de gamla EU-länderna och de nya i öst, och den är besvärlig. Starka politiska rörelser sitter vid makten som har andra grundläggande värderingar än övriga EU-länder när det gäller demokratiska fri- och rättigheter och migration. EU har en plikt att se till att de följer de värderingar som EU bygger på. Här brottas medlemsländerna med hur de ska hantera främst Polen och Ungern. Men man är försiktig med att frysa ut länderna. De behövs för sammanhållningen inför brexitförhandlingarna.
Kan östländernas attityd till EU äventyra sammanhållning mer än brexit?
– Det är svårt att säga. Flera av EU:s tongivande länder har börjat diskutera om EU ska börja gå fram i olika hastighet. Något konkret förslag finns inte, men Angela Merkel har talat om det i positiva ordalag efter brexit. Man kan se brexit som en trigger för hennes tankar. Länderna i öst är djupt besvärade av diskussionen. Ingen vill hamna i ett b-lag. Men än så länge vinner de så mycket på att vara med i EU så jag tror inte någon vill lämna.
EU har ju utvidgats i snabb takt och fått kritik för det. Har det gått för fort?
– Min personliga uppfattning är att man har underskattat olikheterna länderna emellan. Flera av de nya länderna har inte haft samma långa demokratiska tradition som övriga EU-länder. De har en administration som liknar andra EU-länders på papperet men inte i praktiken, och en omfattande korruption. Förhoppningarna på en snabb ekonomisk utveckling var stora efter sovjetunionens fall 1989. När det inte infriades var det lätt för partier med starka ledare att komma till makten, som i Ungern.
Vad hände med fredsprojektet EU?
– Det tycker jag EU lyckats med.
Trots brexit?
– Ja. Storbritannien har alltid haft föreställningen om att man inte tillhör EU. Men det betyder inte att fredsprojektet har misslyckats. Storbritannien är en del av Europa. Men landet har tagit emot en enormt stor arbetskraftsinvandring från övriga EU-länder. Det har spelat stor roll för utträdet. Kanske skulle Storbritannien ha varit kvar om EU hade tagit mer hänsyn till det.
Hur tror du USA:s president Donald Trump kommer att påverka EU?
– Trumps ointresse för EU och EU:s sammanhållning kan bli besvärlig. Han är emot den liberala världsordningen, mot frihandel, ifrågasätter ingångna klimatavtal och är kritisk till Nato. Samtidigt har vi ett aggressivt Ryssland som känner sig utmanat av att EU stöder länder i Rysslands närområde som Ukraina och Georgien. Kina flyttar fram sina positioner. Hur Donald Trumps politik kommer att påverka EU och övriga stormakter på det planet är svårt att säga.