Oklar framtid för klimatdebatten
Klimatfrågan, så het inför FN-mötet i Köpenhamn, har begravts i det svenska snötäcket. Men det som göms i snö kommer fram i tö, och i valrörelsen kommer frågan att vara brännande igen, tror flera klimataktörer från Uppsala. Men klimatskeptikerna vädrar morgonluft.
- Det märks tydligt på rapporteringen i medierna att intresset för klimatfrågan minskat. Vad det beror på är svårt att säga, den normala vintern i Sverige eller om vi har en slags baksmälla efter Köpenhamn. Jag känner flera som är aktiva i klimatfrågan som behövt göra något annat en tid, säger artisten och debattören Staffan Lindberg, som gjort sig känd för sina försök att minimera sina koldioxidutsläpp.
Köpenhamnsmötet innebar en stor ansträngning för påtryckarorganisationer runt om i världen. Många av dessa hämtar nu andan och lägger upp nya visioner som allmänheten inom kort kommer att bli varse. Det är ju valår i Sverige. Det tror Mikael Malmaeus, talesperson för det riksomspännande nätverket Klimataktion.
Medievakuumet efter Köpenhamn blivit ett fönster där de som kallas "klimatskeptiker" kunnat synas. Samtidigt har flera avslöjanden om tveksamheter och felaktigheter i FN:s klimatpanels underlag uppmärksammats världen över, vilket närt skeptikernas engagemang.
- Visst ser man att de tagit tillfället i akt att synas och höras, säger Malmaeus.
En av dem som var först med att ifrågasätta klimathotet var tidigare Uppsalaprofessorn och kulturgeografen Wibjörn Karlén. Han tror inte att klimatdebatten kommer att bli densamma igen. I stället spår han att den senaste tidens avslöjanden, som häromdagen fick en kritiserad chef för ett ledande brittiskt klimatinstitut att markera osäkerhet om den globala uppvärmningen, kommer att påverka debatten.
- Det känns som en enorm lättnad att erkännandet om osäkerheten kom. Det här måste få konsekvenser för diskussionen om koldioxidens betydelse för uppvärmningen. Världens befolkning är lurad, säger Wibjörn Karlén.
Han säger att han hoppas på en "bredare debatt".
- Jag tror utan tvekan på en ny inriktning där uppgifter kommer fram om hur uppvärmningen verkligen sett ut i relation till när koldioxidutsläppen ökat. Tittar man på det ser man att det inte finns någon relation, säger Wibjörn Karlén.
Svante Axelsson, generalsekreterare för Svenska naturskyddsföreningen och Uppsalabo, håller inte med.
- Jag ger inget för hans argumentation. De grundläggande orsakssambanden är stabila och presenterades av FN:s klimatpanel redan 1993. Dem är jag trygg med. Sedan måste man förstå att klimatfrågan handlar om risker och att det råder osäkerheter om de exakta effekterna. Men vi kan inte chansa med hela klotet som insats, säger han.
FN:s klimatpanel har begått misstag i hanteringen av den kritik man fått, tycker Svante Axelsson. Men kritiken i sig tror han inte får effekt på debatten framgent.
Inför valet kommer Naturskyddsföreningen att lägga upp sina kampanjer med ett nytt fokus, tror han.
- Vi måste fokusera på att det är kommersiellt gångbart att gå före i klimatfrågan.
Så jobbar vi med nyheter