Arenorna har växt upp som svampar runt om i landet det senaste decenniet. Men det är svårt att få dem att gå ihop ekonomiskt. När UNT för snart fem år sedan undersökte hur det gått för 13 arenabolag i landet visade det sig att bara ett klarat vinst under de senaste fyra åren.
En undersökning som Sveriges Radio publicerade för några dagar sedan visar att situationen ser likadan ut nu. Kommunerna tvingas täcka årliga underskott på hundratals miljoner kronor för arenor som byggts nya eller renoverats under 2000-talet.
Hur mycket nya Studenternas kommer att kosta att driva är osäkert. Kalkylen är ytterst preliminär och beroende på hur stor arenan och byggkostnaden slutligen blir. De beräkningar som finns har ett spann från 380 till 530 miljoner kronor beroende på om arenan ska ha 9000 eller 15 000 åskådarplatser. Driftskostnaden beräknas till mellan 20 och 27 mer än kostnaden för dagens arena på Studenternas. Den kostar nära 19 miljoner kronor om året. Driftskostnaden kan alltså hamna på runt 45 miljoner kronor om året.
– Men det är väldigt preliminära beräkningar. Vi har inget exakt underlag och det finns en mängd olika parametrar som kan påverka kostnaderna, bland annat hur stor arenan ska bli, säger Sten Larsson som lett projektet vid Kontoret för samhällsutveckling.
Varför har ni inte räknat mer exakt?
– Det är för tidigt i processen. I det här skedet är det meningen att vi ska ta fram kostnaderna i stora drag. I det beslut politikerna tagit har Uppsala Kommun Sport- och Rekreationsfastigheter AB fått i uppdrag att utreda arenans exakta storlek, ta fram kalkyler över byggkostnaderna och framtida driftskostnader, säger Sten Larsson.
Eva Sterte som är bolagets vd vill dock inte säga något om kostnaderna nu:
– De kostnadsberäkningar som gjorts är mellan tummen och pekfingret. Siffror man använt hittills ha olika konsulter tagit fram. Vi kan inte ta ansvar för det utan måste göra egna beräkningar. Det uppdrag vi fått är att ta fram en idé till hur arenan ska se ut och vad det kan tänkas kosta, säger hon.
De flesta arenor i landet går med förlust. Räknar ni med att få ekonomi i nya Studenternas?
– Det har vi inte räknat på. En vanlig idrottsarena har inte hyresgäster som kan ge stora intäkter. Den är främst till för idrottsföreningar som finns i kommunen och de har inte så mycket pengar. Så fungerar det på Studenternas i dag och så kommer det också att vara på den nya arenan, säger Eva Sterte.
Ska kommunen tjäna pengar på arenan så blir det på från något som är skiljt från själva idrottsdelen.
– Då måste vi bygga till. Om vi tror att det kan vara lönsamt att bygga kontor, konferens eller annan verksamhet så måste vi ta ett nytt beslut om det och den ekonomiska risk det innebär. Nu ska vi först se till så att Studenternas blir en fin idrottsanläggning utan att vara extravagant och allt för dyr, säger Eva Sterte.
Flera kliv mot att pressa kostnaderna har redan tagits. Ett är att slopa tankarna på att arenan ska ha ett fällbart tak. Det skulle fördyra projektet med 180 miljoner kronor. Ett annat är att slopa naturgräs.
– Vi är överens om att fotbollen kommer att spela på konstgräs. Det går att utnyttja under större del av året och blir långsiktigt billigare att underhålla, säger Eva Sterte.