Alternativ 1 innebÀr att dagens tvÄ grundlagar, Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) avskaffas och ersÀtts av en ny grundlag som ska vara oberoende av teknik.
Alternativ 2 innebÀr att dagens ordning behÄlls, samtidigt som TF och YGL moderniseras.
NÀttidningen MedievÀrlden har pejlat lÀget inför den avgörande veckan. Folkpartiet klargjorde redan i vÄras att man vill ha kvar dagens system med tvÄ grundlagar. Nu tyder allt pÄ att ocksÄ Centern, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, gÄr pÄ samma linje. Sannolikt kommer ocksÄ VÀnsterpartiet att vilja hÄlla fast vid nuvarande modell. Socialdemokraterna uttalar sig oklart, men mycket tyder pÄ att partiet vill ersÀtta TF och YGL med en gemensam grundlag. Det Àr ocksÄ det alternativ som föresprÄkas av utredningens ordförande, Göran Lambertz.
Moderaterna dÄ? Ledamöterna i kommittén uttalar sig i kringgÄnde formuleringar men tycks luta Ät samma linje som Socialdemokraterna. Men tunga personer i partiets riksdagsgrupp, i flera fall med egen erfarenhet frÄn pressen, har mycket tydligt en annan instÀllning. Mats Johansson, Hans Wallmark, Maria Abrahamsson, Inger René och Anti Avsan skrev pÄ DN-debatt i mars att TF och YGL mÄste vÀrnas. Men risken Àr pÄtaglig att M-ledamöterna i kommittén vÀljer alternativ 1 ? i sÄ fall givetvis efter klartecken frÄn högsta ort.
Den mÀrkliga situationen skulle alltsÄ kunna uppstÄ att Moderaterna gör gemensam sak med Socialdemokraterna för att upphÀva en ordning som de tre övriga allianspartierna och dessutom Mp och V vill ha kvar. Och man skulle dÀrmed ocksÄ överge en hÄllning som alltid haft starkt stöd inom det egna partiet och omfattas av viktiga personer i riksdagsgruppen.
Det Àr naturligtvis inte sÄ att Alternativ 1 innebÀr att tryck- och yttrandefriheten pÄ nÄgot konkret och omedelbart sÀtt inskrÀnks. Och Göran Lambertz avsikter Àr sjÀlvklart de bÀsta. Men tryckfriheten har historiskt sett en sÀrstÀllning som ocksÄ med den moderna tidens teknikutveckling i beaktande motiverar det skydd som en sÀrskild grundlag innebÀr.
En lagstiftning som ska gÀlla för alla medier samtidigt blir ofrÄnkomligen mer allmÀnt formulerad Àn dagens TF, vilket innebÀr att man inför ett tolkningsutrymme som inte tidigare funnits. LÀgre skyddskrav för yttranden i vissa medier kan ?smitta av sig? pÄ andra medier dÀr vi normalt brukar anser att skyddet ska vara starkare.
Tryckfrihetens bÀrande principer ? som censurförbudet, offentlighetsprincipen, meddelarfriheten, skyddet för uppgiftslÀmnare och systemet med en ansvarig utgivare ? har hittills alltid anförts som exempel pÄ omrÄden dÀr Sverige förbehÄller sig rÀtten till undantag för den skull en konflikt med EU-rÀtten skulle uppstÄ. Ingen har heller krÀvt av oss att vi ska Àndra de grundlagar vi har. Varför dÄ sjÀlvmant sÀtta igÄng en process som kan skapa intrycket att vi kan förhandla om avgörande principer i vÄr egen rÀttsordning?
Ingen seriös politiker i dagens Sverige vill tumma pÄ tryck- och yttrandefriheten. Men grundlagar skrivs för att hÄlla ocksÄ nÀr andra stÀmningar och krav kan bre ut sig i samhÀllet eller trÀnger sig in utifrÄn. Redan det borde vara ett avgörande skÀl att avvisa tanken att ersÀtta TF och YGL med en ny lagtext. Och i Sverige har vi alltid varit noga med att viktiga Àndringar i grundlagarna bara kan ske nÀr enigheten om förÀndringarna Àr stor.
Att Moderaternas ledning skulle köra över en stark intern opinion, och övriga allianspartier för att tillsammans med Socialdemokraterna ge sig ut pÄ osÀker mark i grundlagsfrÄgor Àr verkligen en egendomlig tanke. LÄt oss hoppas att MedievÀrldens farhÄgor Àr ogrundade.