Oklart stöd för nygammalt förslag om spårvagnar
Nu väcker miljöpartiet på nytt förslaget om spårvagnar i Uppsalatrafiken. Fullt utbyggd innebär den skiss som partiet ställer sig bakom nio nya linjer till en kostnad av runt fyra miljarder kronor.
I rapporten skissas en utveckling på minst 25 års sikt med totalt nio linjer i ett så kallat Light rail-system - mindre och lättare vagnar än de traditionella, med lågt insteg och snävare svängradie. Forskarna och arkitekterna bakom rapporten — Lars Bagge, Lars Beskow och Per Hultén - tänker sig ett linjesystem mellan ytterområden som Sävja, Sunnersta, Stenhagen, Slavsta och in mot centrum. I högtrafik kan linjerna trafikeras var sjätte minut.
Viktiga förbindelsepunkter
Särskilt viktiga blir förbindelsepunkterna med parkeringsplatser utanför centrum och övriga kollektivsystem, som framtida pendeltågsstopp i Bergsbrunna och norrut längs en nyöppnad Enköpingsbana. Diskussioner förs i dag också om pendelstation i Gamla Uppsala.
Kostnaden för ett fullt utbyggt system bedöms ligga i storleksordningen fyra miljarder kronor. Samtidigt skulle tankarna på nya broar och biltunnlar i Uppsala - för att koppla samman en ringled runt centrum - kunna skrotas, enligt forskarna. Miljöexperten Per Hultén konstaterar att investeringen är dyr men menar att driftkostnaden blir lägre än motsvarande stadsbussar.
Ett huvudsyfte med spårtrafik är att minska utsläppen av fossila bränslen och bidra till att nå nationella och globala miljömål. Därigenom öppnas goda förutsättningar för Uppsala att få statliga anslag för ett spårvägsprojekt, enligt resonemanget.
"En nödvändighet"
Miljöpartiets kommunalråd Niclas Malmberg, med ansvar för trafikfrågor, anser att spårvagnar är en nödvändighet för att klara framtidens stadsmiljö och kollektivtrafik i Uppsala, mot bakgrund av befolkningsökning och nya bostadsområden. Han är väl medveten om hur känslorna svallade under försöket med den förarlösa spårvagnen i slutet av 90-talet (se faktaruta) och avstår ännu från att ta ställning till frågan om förarlöst eller inte.
Malmberg vill avvakta nästkommande val 2010 innan ett genomförande kan bli aktuellt, även om förberedelserna bör starta genast. Den nya trafikplanen för innerstaden fram till 2030 har redan varit på remiss. I materialet ingår inte spårvagnar som ett alternativ.
-Viktigast nu är att inte bygga bort möjligheterna till spårbunden trafik. Förslaget står inte och faller med att det kommer med i trafikplanen. Vi måste få en lösning av trafikproblemen även efter 2030, säger Niclas Malmberg.
Oklart stöd
Det politiska stödet för de nyväckta spårvägsplanerna är ännu oklart. Socialdemokraternas Hilde Klasson, ordförande i gatu- och trafiknämnden, är i princip positiv till lösningar som minskar beroendet av fossila bränslen, men skeptisk till spårvagnar i den stadskärna som föreslås bli gåfartzon.
Folkpartiets kommunalråd Jan-Ove Jerrestål är kritisk mot miljöpartiets hantering av förslaget.
—Det är märkligt att kasta fram rapporten nu. Miljöpartiet har ansvar för trafikfrågorna och har haft alla möjligheter att föra in detta i trafikplanen, säger han.
Bakgrund
I mitten av 90-talet inleddes försöket som syftade till att testa om förarlösa spårvagnar kunde användas i Uppsalatrafiken. En provbana anlades på ett markområde mellan Ulleråker och Ultuna. Försöken möttes av motgångar och den beställda provvagnen fick kompletteras innan den kunde testas på allvar. Senare beställdes ytterligare en vagn (se bilden) som provades med start1998. Den står nu utrangerad på en uppställningsplats i Boländerna. Provbanan revs upp 2000. Budgeten var cirka tio miljoner kronor, finansierad av stat, kommun och näringsliv. Enligt kritikerna var det ett bortkastat projekt, enligt förespråkarna gav det viktig kunskap för framtiden.
Så jobbar vi med nyheter