Ökning av frånvaro på gymnasiet oroar

Den ogiltiga frånvaron utgjorde förra läsåret 9,17 procent av alla lektionstimmar i den kommunala gymnasieskolan i Uppsala. Under läsåret 08/09 var frånvaron 6,95 procent.

Uppsala2011-10-13 06:56

Videon är inte längre tillgänglig

Det framgår av statistik från Uppsala kommun. Resultatet väcker frågor, bland annat för att det slår all statistik sedan 2007 då man började med digital frånvarohantering.
- Det är klart att vi måste utreda det här. Att studera elevernas frånvarotimmar är oerhört viktigt, de är en första indikation på att allt inte är bra, säger gymnasiechefen Kajsa Wejryd.

Ökningen redovisas efter att det inom gymnasieskolan gjorts satsningar på särskilda elevkonton, e-post och sms till vårdnadshavaren så fort en elev skolkar. Bakgrunden är att det numera finns lagkrav på att informera föräldrarna samma dag som en ogiltig frånvaro inträffar. Dag Ingvar Nilson, rektor på kommunala Fyrisskolan, tror att skolorna blivit bättre på att rapportera. Fyrisskolan är sedan terminstarten med i den nya digitala registreringen.
- Det är klart att införandet har lett till ett merarbete för oss. Men vi hoppas att det ska leda till bättre resultat.

Skolket kan ha många förklaringar. Dag Ingvar Nilsson nämner två: social problematik eller att man helt enkelt väljer att hoppa över vissa lektioner för att plugga inför andra. Kommunens statistik bygger enbart på kommunala gymnasieskolor. På It-gymnasiet i Uppsala har man sedan vintern 2006 arbetat med en webbtjänst där föräldrar kan logga in för att se sina barns närvaro. Med tiden har skolan börjat med både sms-meddelanden och e-post till föräldrar, så fort eleven inte kommit till sin lektion.
- Vi har inte gjort någon utvärdering, men jag tror nog att vi har fått ner skolket, säger rektorn Olof Oskarsson.
Men det finns all anledning att jobba vidare, menar han.
- Tyvärr är skolket ganska utbrett så vi är angelägna om att få fram bra strategier för att få ner frånvaron.

Ökningen i de kommunala gymnasieskolorna har ännu inte utretts. Överlag handlar det om tiotusentals lektioner där eleverna närvarar och tusentals ogiltiga frånvarotimmar.
- Jag tror att lärarna har blivit mycket bättre på att registrera frånvaron, säger Kajsa Wejryd.

Hur vet du att det inte är eleverna som skolkar mer än tidigare?
- Jag kan inte svara på det i dagsläget. Om det är så, då är det allvarligt.

NÄRA 500 ELEVER MISTE STUDIEBIDRAGET

Skolk kan få följder för mer än bara betygen. Är skolket omfattande kan studiebidraget dras in, något som drabbade 492 gymnasieelever i Uppsala län förra året.

För några år sedan började Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Skolverket informera om regelverket kring studiebidragen och det har lett till att antalet indragna bidrag ökat kraftigt. I början av 2000-talet låg siffran för Uppsala län på under 100. 2006 hade siffran ökat till 308 och läsåret 2006/2007 miste 443 gymnasieelever i länet sina bidrag. Förra året hade siffran alltså ökat till närmare 500. För landet som helhet är utvecklingen likartad.

CSN har som tumregel att bidraget dras in om man skolkar mer än 20 procent. Bidraget är 1 050 kronor per månad. Det betalas ut för fyra månader under höstterminen och sex månader under våren.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om