Göran Hägglunds presschef Johan Ingerö har själv sett den film som UNT publicerat där Christina Åkerman kommenterar personalens kontakter med medier. I filmen använder hon formuleringar som att mediekontakter har ”väldigt, väldigt negativ inverkan” på arbetet och att informationen spridits av någon ”som inte kliver fram” och som ”vill någon illa”.
–?Självklart var det inga bra uttalanden. Men det viktiga är att hon sedan redogjort för vad hon menat och förklarat sig, och det har hon gjort, säger Johan Ingerö.
Enligt honom kommer inte uttalandena leda till någon markering eller åtgärd från departementets sida.
–?Vi agerar inte på det här stadiet, säger han.
I UNT:s artikel bedömde två av landets främsta tryckfrihetsexperter att uttalandena vid en anmälan skulle leda till kritik från justitieombudsmannen och justitiekanslern. I Svenska dagbladet gick också justitiekanslern ut under lördagen och kallade uttalandena för olämpliga.
–?Så vitt jag kan bedöma låter det inte lämpligt. Det låter som att hon av oaktsamhet har sagt saker som just har den här tonen, som innebär att man vill lägga locket på eller inskränka anställdas möjlighet att uttala sig. Det är viktigt att den som har ansvar som chef verkligen tänker på det här, sa justitiekansler Anna Skarhed till Svenska dagbladet.
Enligt såväl henne som de två tryckfrihetsexperter UNT talat med är Christina Åkermans uttalanden långt i från inte unika. Tvärtom finns stora brister i kunskapen om tryckfrihetsfrågor och meddelarfrihet hos många statsanställda chefer, menar de.
Den bilden delas helt av fackförbundet ST, med medlemmar inom myndigheter, bland annat många på Läkemedelsverket i Uppsala.
–?Tyvärr håller jag helt med om den bilden. De arbetsmiljöundersökningar vi har gjort ända sedan 80-talet visar att det här är ett dilemma för de anställda och att problemen inte minskar, säger Britta Lejon, förbundsordförande.
I den senaste undersökningen från april, med cirka 2 000 skyddsombud inom ST, uppger över 20 procent att arbetsplatsen inte är öppen för intern kritik. 40 procent uppger att kritik i ett externt forum, som pressen, inte är okej. 35 procent uppger dessutom att om kritik ändå ges leder det till repressalier från ledningen, vilket är ett brott mot tryckfrihetsgrundlagen.
–?Vad som är sorgligt är att många av våra medlemmar inte vill ge öppen kritik, med sitt namn bakom. Sådant här är förödande för kreativiteten och tilliten på en arbetsplats. Som chef inom staten måste man förstå att man inte är till för sig själv, utan för allmänheten, säger Britta Lejon.
Okunskap om meddelarfrihet
Kritiken mot generaldirektören på Läkemedelsverkets uttalanden om personalens mediekontakter fortsätter. De är ”uppenbart olämpliga”, säger socialminister Göran Hägglunds presschef.
Läkemedelsverket Christina Åkerman
Foto: Pelle Johansson
Intern kritik
UNT berättade 2010 om hur Christina Åkerman, när hon tillträdde som generaldirektör 2008, fick dra åt svångremmen för att hantera ett skenade underskott. Redan då framfördes kritik mot ledarstilen, men också röster till hennes försvar.
UNT rapporterade därefter om hög personalomsättning i ledningsgruppen och att chefer som lämnat Läkemedelsverket fått gå med kostsamma fallskärmar, trots de hårda besparingskraven.
I mars i år framfördes i ett anonymt brev hård kritik mot Christina Åkermans ledarstil. I en artikel i UNT ställdes sig flera tidigare chefer öppet bakom kritiken.
I maj berättade UNT att andelen av personalen som uppgav att de hade förtroende för ledningen rasat till under 50 procent.