Olagliga metoder på flera boenden

Våren 2008 uppmärksammade SVT att en flicka med Downs syndrom vid ett kommunalt vårdboende i Uppsala under flera år blivit nedlagd i bukläge när hon inte lytt tillsägelser.

För tre år sedan avled 32-årige Crister Magnusson vid ett privat boende i Uppsala efter en så kallad nedläggning. En anställd hade satt sig på den utvecklingsstörde 32-åringen som dog till följd av syrgasbrist. Länsstyrelsen slog fast att metoderna i båda fallen var olagliga.

För att få en bild av hur vanligt det är med otillåtna tvångsåtgärder mot psykiskt funktionshindrade har länsstyrelsen gjort en undersökning vid 28 vårdboenden i Uppsala län. Granskningen leder till allvarlig kritik mot sex enheter varav fem ligger i Uppsala och en i Knivsta.
De boende har i flera fall varit förståndshandikappade och kraftigt utagerande.

Vid vissa verksamheter har de utsatts för fysiska tvångsåtgärder, exempelvis nedläggning. Det har även förekommit begränsande regler, som att de boende inte fått träffa vem de vill. Socialkonsulent Maria Knight vid länsstyrelsen i Uppsala framhåller att brukarna vid de granskade enheterna har precis samma rättigheter som andra och att de enligt LSS, lagen om stöd till funktionshindrade, ska ges möjlighet att leva ett vanligt liv.
- Men i en del fall har de funktionshindrade haft mer begränsade rättigheter än interner. På vissa håll har det förekommit mycket strikta regler liknande kadaverdisciplin, menar Maria Knight.

Ett privat gruppboende i Uppsala har haft belöningssystem som inneburit att personalen bestämt om de boende fått använda sin mobil, sova över hos vänner, ta emot besök etc. Maria Knight menar att personalen i vissa fall medverkat till att provocera fram våldsamma situationer genom att kräva att de boende ska följa reglerna.
Två privata vårdboenden som drivs av Uppsalapsykologen Örjan Swahn har haft rum där personer stängts in när de varit utagerande. Rummen har varit helt tomma.

Om vårdtagaren inte lugnat ner sig har ljuset släckts tills personalen öppnat. De boende har ofta vistats bara någon minut i rummet.
- Det är jättetråkigt, framför allt för brukarna, att vi måste sluta använda metoden. Det här arbetssättet har gjort brukarna lugnare och lättare att kommunicera med. Risken är nu att de kommer att skada sig själva och andra i högre utsträckning, säger Örjan Swahn som uppger att länsstyrelsen tidigare godkänt modellen.

Även ett boende som drivits av Uppsala kommun har haft ett liknande time out-rum. Där har en pojke i tolvårsåldern behandlats.
- Pojkens föräldrar efterfrågade metoden för det var det enda som fungerade. Men vi har lagt ner boendet, bland annat för att detta inte var tillåtet, uppger Owe Andersson, strateg vid kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad.
Som ett gott exempel lyfter Maria Knight vid länsstyrelsen fram en av de granskade enheterna som efter att ha jobbat med positiva förstärkningar och kommunikation lyckats få ner antalet våld- och hotincidenter rejält.

Men om personalen upplever att en metod får de boende att må bättre även om den innebär begränsningar för den enskilde, ska den då inte få användas?
- I så fall måste lagstiftningen först ändras, svarar Maria Knight.