Olika datortillgång på Uppsalaskolorna
Tillgången till datorer och annan teknisk utrustning varierar mellan Uppsalas grundskolor. Det är upp till varje skola att satsa på det senaste. Nu ska kvaliteten och tillgången på datorer inventeras.
- Det är väldigt olika mellan olika skolor och även skolformer, säger Jens Persson som är IT-samordnare för merparten av kommunens grundskolor.
En förklaring till skillnaden är skolornas självbestämmande. Det finns ingen samordning mellan skolorna, inte heller krav från kommunledningen eller staten att skolor ska uppfylla vissa krav vad gäller IT.
- Rektorn på varje enskild skola har ett ganska stort självbestämmande. Därför kan det se väldigt olika ut. Det finns inga nationella riktlinjer för hur det ska vara, men på sikt tror jag att målsättningen med en dator till varje elev kan vara möjlig. Skolan måste naturligtvis möta upp den tekniska utvecklingen i samhället på ett vettigt sätt, säger Jens Persson.
Det är inte bara datorer som räknas när kommunen nu ska inventera elevernas tillgång till IT. Tillgång till projektorer, högtalare och trådlösa nätverk räknas, liksom att datorerna servas regelbundet och att skolan kan dra nytta av digitala läromedel som finns tillgängliga över nätet.
Det har gått fyra år sedan Uppsala kommun senast inventerade grundskolornas datorer. Enligt Jens Persson är det inte självklart att lärare har en egen dator i sitt arbete.
- Lägstanivån på sikt är att varje lärare ska ha en god tillgänglighet till en dator. Vi är inte där ännu.
Skolverket redovisade i april en granskning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Av rapporten framgår att de generellt har tillgång till IT-utrustning men att omfattningen varierar mellan de olika verksamheterna. I genomsnitt går det 4,5 elever per dator i fristående grundskolor och 6,0 elever per dator i kommunala grundskolor. Många lärare uppger att de behöver kompetensutveckling inom IT-relaterade områden som att arbeta med bild, ljud och video med hjälp av IT.
- Undersökningen är rätt så talande även för hur det ser ut hos oss, säger Jens Persson.
Datoriseringen har nått mycket längre på gymnasienivå än inom grundskolan. Inom vård- och bildning, där de flesta gymnasieskolorna i kommunen ingår, har man beställt 2 000 datorer under våren.
Barn- och ungdomsnämndens ordförande, Cecilia Forss (M), anser inte att politikerna ska bestämma hur varje skola ska satsa vad gäller datorer. Det är rektorerna som ska göra prioriteringarna i skolans budget och hon är inte orolig för att olika satsningar leder till olika kunskaper bland eleverna.
- Vad du än gör i en skola så blir det skillnader mellan skolorna.
Bengt Sandblad (S), ledamot i barn- och ungdomsnämnden, berättar om det politiska IT-rådet som i slutet av 1990-talet skulle säkerställa att skolorna hängde på IT-utvecklingen. I dag finns inte den gruppen kvar. Han kommer att följa kommunens inventering av skolans datorer.
- Vi får sedan ta ställning till om det behövs riktlinjer som är tydligare. Vi bör i alla fall lägga oss i att de grundläggande datakunskaperna finns på ett likvärdigt sätt på skolorna. Det viktiga är att IT blir ett effektivt hjälpmedel i det pedagogiska arbetet.
Så jobbar vi med nyheter