Förr var man inte rädd för fett. I en tid då undernäring var ett större problem än övervikt ansågs en skvätt grädde i kaffet eller en klick smör på gröten nyttigt.
– Under mellankrigstiden och andra världskriget rådde ju ransonering, då var riktigt smör fint och lyxigt, säger trendanalytikern Göran Adlén.
Men redan under 1950-talet började forskare i USA misstänka att det kunde finnas ett samband mellan fettintag och hjärtinfarkter, och man rekommenderade mindre fett i kosten. Och under 1960-talet kom en ny trend – den supersmala modellen Twiggy gjorde succé och fettskräcken började gro. Fet och onyttig mat hörde arbetarklassen till.
– Då var 1970-talets hippiekultur mer tillåtande, menar Göran Adlén.
Men det slappa 1970-talet avlöstes av det överspända 1980-talet – gymkulturens glada dagar. Modet förespråkade mycket muskler och breda axlar.
– Fett aktade man sig för, det var proteinet man var ute efter. Man åt torsk och ris och visade upp sina muskler i tajta linnen.
Under 1990-talet dök det upp produkter med noll procent fett på livsmedelshyllorna.
– Det var lightmatens glansdagar, allt var ”ultra light” och ”non fat”. Över huvud taget var mycket konstgjort under 1990-talet.
Under 2000-talet växer en ny trend fram – vi vill tillbaka till det naturliga, göra saker från grunden. Och nu tas fettet till heders, som del i en mer ursprunglig matlagning – vi äter husmanskost på krogen, bakar surdegsbröd och gör långkok. I och med dieter som LCHF (low carb high fat) och Atkinsdieten har fettet fått en annan innebörd.
– I dag är kolhydraterna fienden nummer ett för många, och tanken att fett är något äckligt, som associeras till bacon och fet bearnaisesås är på väg bort, säger Göran Adlén, som själv är pro-LCHF.
– På Manhattan i New York finns en gammaldags mjölkbutik som kör ut fet mjölk i glasflaskor och serverar glass med extra mycket fett i.
I framtiden kommer vi att få en ännu mer polariserad debatt kring fett, tror Göran Adlén.
– Det kommer att dyka upp nya larmrapporter om hur farligt det är med fett, samtidigt som ny forskning kommer att visa att det är nyttigt och bra, säger Göran.
– Sen kommer säkert en antitrend till hälsotrenden, där folk bara unnar sig god mat och inte tänker på hälsoaspekten alls.
Irene Mattisson, är nutritionist på Livsmedelsverket. Hon menar att före 1950-talet hade man en hälsosam syn på fett.
– Man skulle gärna äta smör, särskilt hälsosamt ansågs det vara för barnen. Smör åt man också för ögonen, sade man, eftersom det innehåller a-vitamin.
När började man rekommendera att äta mindre fett?
– Under 1950- och 60-talet rekommenderades det att man drog ned på den totala fettkonsumtionen, men fortfarande diskuterades inte olika sorters fett. Sedan 1990-talet har man betonat kvaliteten på fettet mer än tidigare, vi vet mycket mer om enskilda fettsyrors egenskaper. Just nu talar man mycket om nyttiga omega-3 och omega-6-fetter.
Visst finns det i dag olika uppfattningar om hur mycket fett man ska äta och av vilken sort?
– Ja, men en sak som alla är överens om i dag är att transfetter är skadligt. I mitten på 1990-talet kom de första larmrapporterna, då fanns transfett till exempel i margarin. Sedan dess har förekomsten minskat väsentligt, nu är halterna låga.