Olika regler i olika skolor?
Det finns regler för hur ett projektarbete ska genomföras, men skolorna kan välja att tillämpa dem på olika sätt. Det kan kännas orättvist. Vad är det som gäller egentligen?Kaktus har kollat några olika skolor - och med Skolverket.
Vad är det som gäller, egentligen?
Foto: Kathleen Heslin Carlsson
— På Fyrisskolan vill vi att man är två till fem i varje grupp. I absoluta undantagsfall kan man vara en person, men då måste man ha väldigt speciella skäl, säger biträdande rektor Gunilla Grass Renn.
Det kan till exempel vara en elev som åker som utbytesstudent till Kina. Då kan man inte tvinga fler att följa med, berättar hon.
Det ska vara skolorna tillsammans med eleverna som bestämmer. Skolverket som myndighet har inte rätt att bestämma vad skolorna ska göra. Staten har angivit målen för projektarbetet, sedan är det kommunens och skolans rättighet att tolka dem. Väljer en skola att säga att det är viktigt att jobba i grupp, får de göra det. De är suveräna på det sätt att det är skolan som tolkar målen, berättar Ulla Lindqvist på Skolverket.
— Eleverna har absolut en rätt att säga vad de föredrar. Är de missnöjda kan de ta upp det till en diskussion. säger Ulla Lindqvist.
Vad är det som gäller då?
— Skolan har sista ordet och kan sätta tyngdpunkten på att man ska jobba i grupp, men inte säga att "på den här skolan får man bara jobba i grupp". Då följer de inte de regler som finns.
SCHEMALAGT VS. FRITID?
På flera skolor i Uppsala avsätts inga lektionstimmar till projektarbetet, trots att det uttryckligen står på Myndigheten för Skolutvecklings webbsida för projektarbetet: "Tid till projektarbetet ska finnas schemalagt på varje skola".
— Man får utnyttja sina håltimmar. Det kan vara svårt i period ett och två, då eleverna ofta har mycket att göra. Därför väljer en del elever att göra det på sommarlovet i stället, säger Fyrisskolans biträdande rektor Gunilla Grass Renn.
Man borde i så fall kalla håltimmarna "tid för projektarbete", menar Fredrik Wikström på Myndigheten för Skolutveckling.
— Håltimmar är inte undervisningstid. Projektarbetet är på 100 timmar och det är klart det ska vara avsatt tid för det, säger han.
Vad är det som gäller då?
Ulla Lindqvist på Skolverket menar att det viktiga är att det finns tid utlagt i schemat överhuvudtaget.
— Projektarbetet bygger på att det finns flexibilitet i schemat. Någon ska göra ett studiebesök eller åka till en annan stad, det kanske man inte gör just under den schemalagda tiden, säger hon.
Det finns skolor som väljer att lägga ut den tiden så att eleverna själva kan välja. Så länge tid finns, är det schemalagt.
TEMA VS. FRITT
På Ekebyskolan har ett tema för projektarbetet bestämts för vissa Samklasser. I år är temat "kulturmöten".
— Det känns orättvist att vi blir begränsade till ett sånt tema om man jämför med andra skolor. Det blir svårt att hitta ett ämne, och det enda man kan göra är en faktauppsats rakt av, säger en elev som går samhällsprogrammet på Ekeby.
Ekebyskolans biträdande rektor invänder.
— Projektarbetet är en fördjupning i utbildningens karaktärsämnen. Går du på SP vill vi inte ha ett projektarbete som handlar om naturämnen.
Däremot vill inte Süleyman Anter uttala sig om temat "kulturmöten", eftersom det är en lärare som bestämt det temat. Hon ligger på Akademiska och föder barn.
I Gymnasieförordningen kapitel 1 §2 står: "projektarbete: ett större arbete som eleverna genomför inom ramen för programmålen".
— Eleverna har rätt att välja ett ämnesområde som de är intresserade av. Om temat ryms inom programmålen är det inget fel med ett tema, säger Ulla Lindqvist.
Men om temat inte är särskilt brett?
— Elever borde bli bättre på att hålla koll på sådana här saker som kursplaner. Då har man underlag för diskussion, eftersom det är jättesvårt som elev att veta vad det är som gäller och inte gäller när skolan har bestämt något, säger Ulla Lindqvist.
Hon tycker att elevråd och elevorganisationer borde hjälpas åt att göra elever mer medvetna. Det är skolan som har sista ordet vid en diskussion.
— Men jag tycker att det är uppenbart att man måste komma överens i sådana här frågor. Eleven måste få ägna sig åt något som intresserar den, samtidigt som skolan måste se till att eleven uppnår programmålen.
SKOLANS PENGAR VS. MIN PLÅNBOK
Har du tur går du på en gymnasieskola där du kan söka bidrag till projektarbetet. Skolan har däremot ingen skyldighet att betala någonting av elevernas utgifter, berättar Anders Lokander på Skolverket.
— Vill eleven göra en resa till Hawaii får den stå för det själv, staten lägger sig inte i det.
Elever som går Fotografisk Bild på GUC bör enligt programmålen göra ett projektarbete som bygger på att de fotograferar. Det kostar pengar, och dessa får de stå för själva.
Samtidigt är skolan är avgiftsfri och eleven kan inte tvingas behöva betala något för sitt projektarbete.
— Kan eleven inte lösa uppgiften på ett avgiftsfritt sätt är skolan skyldig att betala, säger Anders Lundin.
Maria Barkman är grenchef för Fotografisk Bild och menar att man inte behöver fullfölja projektet om det inte finns pengar.
— Den färdiga produkten är femtio procent av betyget och resten är processen. En elev kan få lika bra betyg även om slutprodukten inte lyckats bli helt färdig, på grund av att pengar saknas.
Så jobbar vi med nyheter