Det handlade om fördomar om kön, sexuell läggning, religon, etnisk bakgrund eller något annat - hur de uppstår och hur de kan motverkas.
Nazar Akrami, forskare inom psykologi vid Uppsala universitet, inledde med resultat från sitt eget forskningsfält som visar att människan tänker i termer av grupper och kategorier.
– Det är lättast för oss att se världen i grupper, vi och dom, kvinna - man. På så sätt kan vi hantera tillvaron. Det ger oss självkänsla att tillhöra en grupp och är den gruppen bättre än andra grupper stärks självkänslan. Det gör att vi klarar tillvaron bättre. Med stark självkänsla klarar vi exempelvis att läka sjukdomar bättre, sade han.
Lina Gidlund från diskrimineringsbyrån i Uppsala sade att grupptänkande leder till diskriminering och att de som diskrimineras ofta drabbas av ohälsa.
- Det är ju tragiskt om vi ska må bättre genom att se ner på andra. Vad händer med de grupper som ständigt blir nedtryckta, undrade hon.
Nazar Akrami menade att de psykologiska gruppmekanismerna finns hos alla och är bra för alla.
– Romer, som ofta är förtryckta, kan känna stolthet av att tillhöra den romska gruppen och över gemenskapen med andra romer, sade han.
Minoo Alinia, forskare vid Hugo Valentin Centrum vid Uppsala universitet menade i stället att människan föds in i olika kollektiva gemenskaper med dess ideologier och föreställningar.
- Vi har alla fördomar om andra. Det viktiga är att vi förstår att det bara handlar om föreställningar och att vi kan skapa en garanti för att det inte leder till brott. Vi måste fråga oss vems fördom som drabbar andra.
Avgörande för det är kunskap.
– Med kunskap kan vi lära oss att se på samhället på flera sätt. Vi kan göra uppror mot de föreställningar vi tycker är fel, sade Minoo Alinia.
Även Johan Wickström, religionshistoriker vid Uppsala universitet, ansåg att föreställningar om andra samhällsgrupper måste ses som sociala konstruktioner.
- Om vi gör det så kan vi också lära oss att inte kategorisera människor, menade han.
Nazar Akrami ansåg att Johan Wickström gjorde det lätt för sig.
- Problemet är att du vill bortse från de psykologiska aspekterna och kalla de sociala för att kunna göra något åt dem. Men det går inte, de finns där ändå, sade han.
Johan Wickström konstaterade att det rådde olika syn i panelen på hur fördomar uppstår.
- Det viktiga är hur vi kan skapa ett medborgarskap som gör att alla känner sig delaktiga i samhället och kan bidra positivt till det. Det är viktigare än varje enskild diskrimineringsfråga, sade han.
Fotnot: Åsikt Uppsala hölls på Norrlands nation och arrangeras av UNT och Uppsala universitet