Omdiskuterad konstform i fokus
Tillhör det offentliga rummet allmänheten, kommersiella intressen eller gatukonstnärer? Och kan det streck som någon sprejat på fasaden vid Fyrisbiografen utgöra konst?Det var ett par av de frågor som dryftades vid en paneldebatt på Uppsala konstmuseum under lördagen.
Foto: Jörgen Hagelqvist
Berättelsen levererades av Jakob Kimvall, ansvarig utgivare för tidningen Underground productions, under den debatt som avslutade konstmuseets temadag om gatukonst i det offentliga rummet.
Som bekant är det långt ifrån alla som värdesätter graffiti och annan gatukonst. Åsa Lipka Falck från konstnärskollektivet Raketa hävdade att det politiska motståndet mot den konstarten aldrig varit större än nu.
- Det är konstigt eftersom många politiker strävar efter en ökad frihet åt individen. Det finns ingen diskussion om det här vilket är allvarligt. Det är viktigt att undergroundkulturen får finnas, den är en stort inspirationskälla för mer etablerad konst, reklam och andra yttringar, framhöll Åsa Lipka Falck.
- I dag finns en nolltolerans mot gatukonst men ju mer slutet samhället blir mot den här konstformen desto större blir motståndet under ytan.
Lisen Hessner från kulturkontoret berättade att kulturnämnden är den enda nämnd inom kommunen som ställt sig positiv till fria måleriväggar för till exempel utövare av graffiti.
- Kommunstyrelsen har lyft bort graffitifrågorna från kulturnämnden. Det tror jag beror på att kulturnämnden ansågs ha en alltför liberal syn på frågan.
En person i publiken ställde frågan om det långa, svara streck som någon sprejat på fasader från Fyrisbiografen ända ned till S-Nerikes nation är att betrakta som konst eller illdåd.
- Det låter som ett otroligt spännande konstprojekt, kommenterade Åsa Lipka Falck.
Så jobbar vi med nyheter