Oppositionen Ă„ter splittrad
Nu Àr rollerna ombytta, efter gÄrdagen Àr det rent av frÄgan om de inte Àr cementerade. I gÄr eftermiddag meddelade nÀmligen oppositionsledaren Mona Sahlin och miljöpartiets bÀgge sprÄkrör att man nu inleder ett organiserat samarbete fram till 2020, med sikte pÄ att bilda en koalitionsregering efter valet 2010.
VÀnsterpartiet fÄr inte vara med. De har vÀgrat, förklarade Mona Sahlin i gÄr, att ge klara besked om ramverken för den ekonomiska politiken, budgettak och överskottsmÄl. Och nu har tÄget gÄtt.
NÄgon regering utan vÀnsterpartiet tÀnker man inte slÀppa fram, meddelade partiledare Ohly sammanbitet i gÄr. Man ska inte vara stödparti och dörrmatta lÀngre. Enda chansen för att det ska bli en rödgrön regering Àr att de bÄda partierna fÄr egen majoritet, i annat fall fÀller vÀnsterpartiet regeringen och driver fram ett nyval. NÄja, den som lever fÄr se. Ohly vore inte den förste ledaren för sitt parti som först varit karsk och sedan kapitulerat.
Hur omtumlande det Àn kan kÀnnas, Àr regeringsfrÄgan frÄn och med nu ett borgerligt trumfkort. En samspelt allians med fyra hjul mot en splittrad opposition med tvÄ hjul och en broms. Svenska folket fÄr sÄ smÄtt vÀnja sig vid tanken att det Àr det borgerliga alternativet som Àr det stabila.
Men de bÄpartierna ska inte slÄs samman, och de ska ha egna valmanifest. Och nog finns det sprickor. Miljöpartier godtar en mycket större del av de borgerliga skattesÀnkningarna, inklusive avskaffandet av förmögenhetsskatten, och vill i stÀllet kraftigt höja miljöskatterna.
I stora delar av LO Àr entusiasmen för miljöpartiet mÄttlig - och inom miljöpartiet finns det Ätskilliga som tycker att samarbete ömsom med socialdemokraterna, ömsom över blockgrÀnsen lÄngsiktigt skulle ge bÀttre utdelning. Till och med partipatriarken Per Gahrton luftade nyligen denna tidigare sÄ hÀdiska uppfattning. Kommer han och de andra nu att rÀtta in sig i ledet?
SĂ„ jobbar vi med nyheter