Oro över sämre kontroll av skolanställda

173 nyanlända och långtidsarbetslösa har fått jobb som extraresurser i skolor och förskolor i Uppsala. En fantastisk tillgång, enligt en rektor. Men från föräldrahåll kommer oro över svårigheten att göra bakgrundskontroller.

Extratjänster finns i dag på 85 förskolor och skolor i Uppsala kommun. Projektet ska göra att fler nyanlända och långtidsarbetslösa går från bidrag till arbete.

Extratjänster finns i dag på 85 förskolor och skolor i Uppsala kommun. Projektet ska göra att fler nyanlända och långtidsarbetslösa går från bidrag till arbete.

Foto: Patrik Lundin

Uppsala2018-08-30 07:00

För att förbättra integrationen har Uppsala kommun satsat hårt på så kallade extratjänster för nyanlända och långtidsarbetslösa. I dag jobbar 462 personer i kommunala verksamheter som en sådan extraresurs.

– Det handlar om att gå från bidrag till egen försörjning. Vi ser att behovet finns och att de här personerna gör nytta. Det är en vinst för både dem och skattebetalarna, säger Erik Pelling (S) som är ansvarigt kommunalråd för bland annat flyktingmottagning.

Med nyanländ menas en person som har kommit till Sverige relativt nyligen, men som fått uppehållstillstånd och skrivits in i en svensk kommun. Extratjänsterna har hittills främst handlat om parkarbete, att plocka skräp och att flytta cyklar. Men från och med i våras har kommunen utökat jobben till andra sektorer, däribland vård och skola. I dagsläget arbetar 173 personer på förskolor och skolor i Uppsala inom ramen för en sådan extratjänst.

En av de skolor som tagit emot flest är Björklinge skola. Där jobbar sedan augusti sju personer som extraresurser. Enligt rektorn Kristina Söderlund utför de uppgifter som underlättar för den ordinarie personalen.

– De är till exempel rastvakter och på fritids. Det här är en fantastisk tillgång som gör stor skillnad för både anställda och barn, säger hon.

Men situationen har också skapat oro. Föräldrar som kontaktat UNT är bekymrade över hur bra koll kommunen har på de som anställs. Enligt lag måste alla som börjar arbeta inom förskola, skola, fritidshem eller någon pedagogisk verksamhet visa upp ett utdrag ur belastningsregistret innan man får anställas. Personers brottsregister innan de kom till Sverige går dock inte att kontrollera.

– De här personerna ska givetvis ut i arbete, det är inga konstigheter med det. Men om man inte kan göra samma grundliga bakgrundskoll som krävs för andra, ska de få jobba med dem vi älskar mest, våra barn? säger en pappa som har en son på Björklinge skola.

Pappan, som vill vara anonym för sonens skull, säger att sonen trivs jättebra i skolan och att alla verkar snälla.

– Men jag går runt med en oro. Och det handlar verkligen inte om rasism, utan om att alla som jobbar i skola och förskola ska kollas lika noggrant. Jag tycker att det är rimligt att man måste ha varit här i säg tio år i alla fall och visa att man är prickfri för att få jobba med barn.

Pappan är också kritisk till att föräldrarna inte informerades i förväg.

– När jag frågade en i den ordinarie personalen vilka de tre nya männen på skolgården var visste den personen inte heller något.

Rektorn Kristina Söderlund säger att personalen fick information redan i våras och att hon önskar att hon kunnat informera även föräldrarna tidigare, men att informationssystemet Unikum låg nere första veckan i augusti.

– Det är ett par föräldrar som hört av sig med oro, men de har nöjt sig när de fått mer information. Många har sedan varit väldigt positiva över extraresurserna.

Kristina Söderlund sägeratt det både är män och kvinnor som jobbar som extraresurser, att några är nyanlända och att andra varit i Sverige lång tid. Hon kan förstå om föräldrar känner viss oro innan de fått mer information.

– Själv ser jag bara det här som positivt: det behövs fler vuxna i skolan och de här personerna gör ett jättebra arbete. De är aldrig ansvariga för barnen, utan det är alltid någon annan vuxen i närheten.

Erik Pelling understryker att den som kan bli aktuell för en extratjänst måste vara svensk medborgare eller ha fått uppehållstillstånd.

– De har därmed varit i Sverige i flera år och gått igenom en lång asylprocess där de kontrollerats så långt det går.

Anser du att det är ett problem att det inte går att göra en lika noggrann koll av belastningsregister?

– Visst finns det en sådan problematik, men det är inte alla som får chans att jobba inom skola och förskola utan vi intervjuar och väljer ut personer. De utför sedan sina jobb under handledning och uppsikt.

Så ni kommer inte att undanta skolor och förskolor från extratjänsterna?

– Nej, inte som vi ser det. Det är verksamheter där det verkligen behövs mer personal.

Webbtidningen Samtiden, som ägs av Sverigedemokraterna, har skrivit om extratjänsterna i skolan, en artikel som har fått stor spridning. I artikelns kommentarsfält på Facebook skriver Erik Pelling i ett inlägg att det sprids många fördomar och rena felaktigheter i frågan.

– Det är ren och skär rasism som blommar ut bland kommentarerna, vissa ser uppenbarligen ett tillfälle att smutskasta personer, säger han.

Med definitionen nyanländ menas en person som har kommit till Sverige relativt nyligen, men som fått uppehållstillstånd och skrivits in i en svensk kommun. Den som väntar på besked kallas för asylsökande.

Extratjänster finns i dag på 85 förskolor och skolor i Uppsala kommun.

Statligt finansierade tjänster

Extratjänster riktar sig till nyanlända och långtidsarbetslösa. Personen måste alltså vara svensk medborgare eller ha uppehållstillstånd och vara inskriven i Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Staten finansierar och kommunerna organiserar.

Extratjänstanställningarna kan bara ske inom kommunala förvaltningar eller statliga myndigheter. De sträcker sig över ett år men kan förlängas ytterligare ett år.

Personer med extratjänst ersätter inte ordinarie personal. För personer som ska arbeta med barn och ungdomar begärs alltid ett utdrag ur belastningsregistret och det ska alltid finnas annan personal i närheten som handleder, stöttar och har koll.

Av de som hittills fått extratjänster är 40 procent nyanlända och 60 procent långtidsarbetslösa (en grupp där personer kan ha såväl svensk som utländsk bakgrund).

Uppsala kommuns mål är totalt 700 extratjänster innan året är slut.

Med definitionen nyanländ menas en person som har kommit till Sverige relativt nyligen, men som fått uppehållstillstånd och skrivits in i en svensk kommun. Den som väntar på besked kallas för asylsökande.

Källa: Uppsala kommun

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om