I dag måste åtskilliga lärare undervisa i ämnen de aldrig studerat. Men sedan 2008 har lärare kunnat bredda sin kompetens genom att läsa högskolekurser inom det som kallas Lärarlyftet.
Ett exempel kan se ut så här: En lärare i sexan har examen i svenska och samhällsorienterande ämnen, men måste också undervisa i andra ämnen, som engelska eller matematik. Därför har läraren genom Lärarlyftet läst kurser i ett eller båda ämnena.
Frågan är nu om läraren kan känna sig säker på att utbildningen inom Lärarlyftet ger behörighet. På Uppsala kommun svävar man i ovisshet.
– Det vore oerhört märkligt om inte de lärarlyftskurser som getts kommer att ge behörighet, men farhågorna för det finns, säger Karin Stacksteg, projektledare för införandet av lärarlegitimation på Uppsala kommun.
På Skolverket vill man lugna lärare och rektorer.
– Vi tittar nu på alla behörigheter och ska inom kort presentera en behörighetsnyckel. I det resonemanget har vi sagt att man ska kunna tillgodogöra sig sina högskolepoäng, och där ingår ju Lärarlyftet, säger Pia-Lotta Sahlström, projektledare på Skolverket.
Så frågan om Lärarlyftskurser ska vara behörighetsgivande är en ickefråga?
– Det är en ickefråga – som kan problematiseras. Man kanske har läst kurer som inte ger tillräckligt med poäng och därför måste komplettera för att få behörighet i ämnet.
Varför har ni inte informerat mer om det här, för att undvika oro hos lärare och rektorer?
– Processen har inte varit klar och vi har haft mycket annat att göra. Det har varit väldigt kort om tid. 2 mars kom beslutet om att lärarlegitimation skulle införas från 2 juli.
Det osäkra läget har kunnat uppstå eftersom besluten om Lärarlyftet togs 2007, långt före reformen om legitimation. Ledordet var då kompetensbreddning och det är alltså inte säkert att utbildningarna innehållit det som Skolverket nu tar fram som behörighetskrav.
Maria Allström är ansvarig för kurser i engelska inom Lärarlyftet på Uppsala universitet. Hon tycker att de kurser de gett sedan 2008 ska ge behörighet. Samtidigt ser hon att Skolverkets sitter i en svår sits.
– Kurserna kan ha väldigt olika utformning på olika högskolor och universitet. Vi har haft mycket didaktik och utgått från vad som händer i klassrummet, men så har inte alla gjort. Skolverket borde gå igenom alla kurser för att få en fullständig överblick, men det vore ett gigantiskt arbete, säger hon.
Den situation som skulle uppstå om inte Lärarlyftet ger behörighet vore dock absurd, menar hon.
– Då måste ju de som gått Lärarlyftet komplettera sin utbildning en gång till – i samma ämne.
Enligt Maria Allström har reformarbetet präglats av stor hast och tidsbrist.
– Man kan verkligen tycka att det här redan borde vara klart och känt av alla.