Osäkert om fiskfett skyddar mot demens
Trots massor av forskning finns ännu inget säkert svar på frågan om så kallade omega 3-fettsyror i fisk kan skydda mot och lindra Alzheimers sjukdom. Men någon stor effekt mot denna demenssjukdom lär fiskfetterna inte ha.
- Fiskfetter är inte någon lösning på problemet med Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Men sannolikt har de en förebyggande funktion och kanske kan de få en roll i behandlingen av åtminstone vissa patienter med demens, säger Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition vid Uppsala universitet.
Han och forskarkollegan Jan Palmblad vid Karolinska institutet har gått igenom ett stort antal studier kring denna fråga, däribland några som de själva gjort.
Flera så kallade epidemiologiska studier har visat att personer som sällan eller aldrig äter fisk insjuknar i Alzheimers sjukdom betydligt oftare än personer som ofta har fisk på sin matsedel.
- Det går dock inte att säkert fastställa om det rör sig om ett verkligt orsakssamband, det vill säga om fetterna eller andra ämnen i fisk skyddar mot alzheimer. Det kan finnas många andra förklaringar till sambandet, till exempel att fiskätare i största allmänhet lever mer hälsosamma liv eller att personer som är på väg att utveckla demens drar ner på sin fiskkonsumtion, säger Tommy Cederholm.
Även andra typer av studier ger dock stöd för att just fiskfetter kan motverka de sjukliga förändringarna i hjärnan som inträffar vid Alzheimers sjukdom.
- Både i försök på odlade celler och i djurexperiment har tillförsel av vissa fettsyror som finns i fisk förbättrat signalöverföringen mellan nervceller och motverkat den typ av abnorma proteininlagringar i hjärnvävnaden som kännetecknar Alzheimers sjukdom, säger Tommy Cederholm.
För att säkert veta om fiskfetter motverkar eller lindrar Alzheimers sjukdom krävs kontrollerade prövningar i vilka patienter slumpmässigt fördelas på en grupp som får äta ett tillskott med sådana fetter och en jämförelsegrupp som får ett tillskott utan fiskfetter.
Hittills har tre sådana prövningar gjorts, bland annat en vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet i vilken patienter med Alzheimers sjukdom under ett halvår dagligen fick äta antingen fiskoljekapslar eller overksamma placebokapslar.
- I ingen prövning klarade sig patienterna som fick fiskoljekapslar överlag bättre än de som fick placebo. Analyser av undergrupper pekar dock på att fiskolja kan ha haft en viss bromsande effekt för patienter med den allra mildaste formen av Alzheimers sjukdom, säger Tommy Cederholm.
En teori om varför de kontrollerade prövningarna inte visat några säkra positiva effekter är att behandlingen satts in i ett för sent skede då det inte går att göra så mycket åt sjukdomen. Kosteffekter är oftast ganska små och visar sig först efter lång tid av regelbundet intag.
- Det ska bli mycket intressant att få resultaten av ett par pågående prövningar i vilka äldre personer utan demens får fiskolje- eller placebokapslar. Förhoppningen är att det efter ett par år ska visa sig att färre insjuknat i demens i gruppen som fått fiskolja än i gruppen som fått placebo, säger Tommy Cederholm.
Men det finns inte några skäl att vänta ända till dess med att ställa fram nyårslaxen på matbordet.
- Bortsett från att det är gott finns redan nu ett starkt stöd för rekommendationen att för hälsans skull äta mer av både lax och annan fet fisk. Bevisläget för fiskens hälsobringande effekter är dock starkare på hjärt-kärlområdet än när det gäller demens, säger Tommy Cederholm.
Genomgången av forskningen kring fiskfetter och Alzheimers sjukdom publiceras i det senaste numret av facktidskriften Current opinion in clinical nutrition & metabolic care.
Så jobbar vi med nyheter