Storkarna spatserade lugnt omkring på åkern bakom Åkerby kyrka.
Kvällssolen spred ett gyllene sken över åkern bakom Åkerby kyrka, norr om Uppsala, när Christina Lundström beslöt sig för att gå ut med hunden Hatchi.
– Plötsligt såg vi två storkar som också var ute och promenerade. Det var så lugna, helt orädda och det var så fascinerande att se, säger hon.
Det var första gången hon såg en stork i Uppsala-trakten, men hon berättar att området är ett populärt tillhåll för fågelskådare.
– Ornitologerna brukar ligga här ute och häcka i diket, men igår var jag ensam, säger hon.
Den vita storken är en akut hotad art och har länge bedömts löpa extremt hög risk för att dö ut, enligt Världsnaturfonden. 1979 startade Storkprojektet i Skåne, där man föder upp och släpper ut storkar i syfte att bygga upp den vilda stammen. Det har lett till att storkarna blir allt vanligare i Sverige och sedan nittiotalet har den vita storken ökat i stort sett i hela Europa.
Men det är inte första gången i år som en stork har vägarna förbi Uppsala-trakten. För lite mer än en månad körde fågelskådare i skytteltrafik för att titta på en stork som tillfälligt slagit sig ned i Vaksala. Författaren Lars Sund berättade då att fåglarna brukar dyka upp här några gånger varje år.
– De övervintrar i Afrika och när den ska flyga tillbaka häckar den bland annat i Baltikum. Ibland flyger de lite för långt, det kan bero på att det är lite för varmt eller att de har medvind, sa han.
”Det var så häftigt”, säger Christina Lundström som fick se de ovanliga fåglarna.
Storkarna lyfte sedan för att flyga vidare, berättar Christina Lundström.