Det visar ett internationellt forskningskonsortium i en ny jättestudie, som publiceras i den välrenommerade medicintidskriften The Lancet.
– Utifrån våra resultat måste man dessvärre ifrågasätta om WHO:s mål att sänka förekomsten av högt blodtryck i världen med 25 procent före 2025 kommer att kunna uppnås, säger professor Johan Sundström vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.
Studien bygger på uppgifter om blodtrycken hos drygt 19 miljoner vuxna kvinnor och män från 200 länder. Uppgifterna samlades in under 40 års tid vid ett stort antal hälsokontroller och i så kallade epidemiologiska studier, bland annat den så kallade Ulsam-studien i Uppsala.
Enligt forskarnas beräkningar ökade andelen vuxna jordbor med högt blodtryck från 594 miljoner 1975 till 1,31 miljarder 2015. Det innebär att nästan var fjärde man och var femte kvinna i världen i dag har högt blodtryck.
Trenderna när det gäller utvecklingen av blodtrycken under de senaste 40 åren skiljer sig dock påtagligt mellan olika delar av världen.
I låg- och medelinkomstländer i Östasien, Sydostasien, Oceanien och Afrika söder om Sahara har blodtrycken stigit.
– I höginkomstländer i väst, liksom i Japan och Australien, har däremot blodtrycken under samma tid sjunkit från att ha varit bland de högsta till att i dag vara de lägsta i världen, säger Johan Sundström.
Blodtrycken tenderar att öka med stigande ålder. Enligt forskarna förklaras fördubblingen av antalet jordbor med högt blodtryck till stor del av att världens befolkning och andelen äldre har ökat.
– Men också den pågående världsomspännande fetmaepidemin har bidragit till att blodtrycken tenderar att skjuta i höjden, säger Johan Sundström.
Att blodtrycken sjunkit i höginkomstländer – trots att fetma blivit vanligare även här – tros framför allt förklaras av att fler behandlas med blodtryckssänkande mediciner.
– Men även hos oss bör finnas utrymme för ytterligare sänkningar av blodtrycken. I våra nordiska grannländer är blodtrycken lägre än i Sverige. Det talar för att vi svenska läkare bör vara betydligt mer aktiva när det gäller att fånga in personer med förhöjt blodtryck, motivera dem till behandling och följa upp att behandlingen fungerar som tänkt, säger Johan Sundström.