Angelica Stark, Pernilla Vikström och Ulrika Söderberg diskuterar förutsättningarna för deras arbete. "Antalet fluktuerar upp och ner, men jag skulle säga att det i stort sett har varit fullt hos oss i fem-sex år", säger kriminalvårdschef Pernilla Vikström.
Häktet i Uppsala har 58 intagna när UNT kommer dit en vardagseftermiddag i juni – men bara 50 ordinarie platser.
Överfullt, som vanligt.
Likt resten av landet har Uppsalas häkte i stort sett varit fullt i flera år. Det beror bland annat på komplex kriminalitet, som gängkriminalitet, med långa utredningar och många involverade parter. Även Tidöavtalets reformer bidrar, som obligatorisk häktning för brott även i den lägre straffskalan.
– Det är ansträngt. Men på något sätt har det blivit det nya normala, säger kriminalvårdschef Pernilla Vikström.
Eftersom antalet häktade bara förväntas öka blir lösningen att också öka antalet platser. Inom tio år ska Kriminalvårdens verksamhet tredubblas nationellt. 2023 beslutades om ett nytt häkte i Uppsala med 200 platser. Men det väntas bli klart först 2031, enligt Pernilla Vikström.
I ett personalrum sitter kriminalvårdare, kriminalinspektör och vikarierande platssamordnare. Ett proppfullt häkte har blivit deras vardag. "Man får laga efter läge", säger de gång på gång.
Klarar ni sex år till?
– Man tar en dag i taget. På något magiskt sätt löser det sig alltid, säger kriminalvårdsinspektör Ulrika Söderberg.
Ett vanligt bostadsrum på häktet är knappt åtta kvadratmeter. Här kan intagna sitta själva 23 timmar om dygnet.
Sedan två, tre år tillbaka jobbar häktet med så kallad dubbelbeläggning. I 10 av 50 rum har man då monterat våningssängar så att två får bo tillsammans.
Rummen är tänkta för en person och är knappt åtta kvadratmeter stora. Där finns en säng, ett skrivbord och en toalett utan dörr.
– Om man är två är det väldigt trångt. Men de flesta blir glada över att ha någon att prata med, säger Ulrika Söderberg.
Pernilla Vikström, Ulrika Söderberg, Felicia Björnsson och Angelica Stark är vana vid den stora arbetsbördan. "Man har alltid något att göra i alla fall", säger kriminalvårdare Felicia Björnsson.
Det finns en stor promenadgård och flera mindre på häktet. Där får de intagna tillbringa en timme per dygn. Ofta blir det den enda timmen utanför rummet på en dag.
Vuxna personer i häktet kan nämligen behöva sitta själva på sitt rum 23 av dygnets timmar. De har bara lagstadgad rätt till en timme frisk luft – på en av häktets inhägnade promenadgårdar.
Häktet i Uppsala försöker bryta isoleringen på rummen oftare, men varken personalresurser, tid eller utrymmen räcker till. De senaste åren har dessutom antalet häktade personer under 18 ökat. De har rätt till fyra timmar isoleringsbrytande åtgärder och prioriteras.
Då blir det ännu svårare att hinna med de vuxna.
Personalen på häktet försöker se till att vuxna får komma ut ur sina rum och till exempel se på teve varannan dag. Men det går inte alltid, på grund av den höga belastningen.
På "sin dag", alltså när den häktade får komma ut och göra någon aktivitet, kan man till exempel välja att träna.
I pingisrummet kan häktade spela pingis med varandra, om de inte har restriktioner eller har fått godkännande från åklagare.
Att häktade bor två och två blir då räddningen både för platsbrist och isolering. Men det kräver mycket förarbete – många häktade i Uppsala har restriktioner från åklagare som kan innebära att de inte får träffa andra.
– Då behöver vi göra utredningar och bakgrundskontroller och sedan diskutera med åklagaren, som beslutar, säger vikarierande platssamordnare Angelica Stark.
Häktet i Uppsala har monterat utfällbara sängar i besöksrummen för att intagna ska kunna bo där. I dag bor två personer i besöksrum två. Då blir det svårare för intagna att ta emot besök av anhöriga.
Angelica Stark är vikarierande platssamordnare i sommar. Det hamnar på hennes bord att försöka lista ut vilka intagna som kan bo ihop, om man ska möblera om besöksrummen och om det finns plats i ett häkte någon annanstans.
Det stora antalet häktade och deras restriktioner blir ett logistiskt pussel för Kriminalvården. Och så ska det möbleras, städas och flyttas.
I värsta fall, som den här eftermiddagen, möbleras besöksrum om till bostadsrum. Dessutom placeras häktade ofta tillfälligt i någon av arrestens 16 platser, som har enklare standard och är en stökigare miljö.
– Ibland har vi ”kaosfredag”, med sex flyttar inför låsningen på kvällen. Men det vi gör är nödvändigt. Man känner bara ”nu kör vi", säger Angelica Stark.
Alla flyttar tar mycket tid, när personalen ska möblera om, städa rum och flytta på personer. "Då kan annat prioriteras bort, som att personer ska få träna eller kolla på teve", säger kriminalvårdare Jonathan Karlsson.
Ytterligare ett problem är att även fängelser och rättspsykiatrin har platsbrist. I vissa fall har personer som dömts till rättspsykiatrisk vård satts på fri fot. Det har ännu inte hänt i Uppsala, men personerna kan bli kvar i häktet även efter att deras dom har vunnit laga kraft.
– Man behöver annan profession och specialistvård om man är dömd till rättspsykiatrisk vård. De personerna far illa såklart. Men personalen gör ett jättejobb, säger Pernilla Vikström.