Det framgår av en doktorsavhandling av läkaren och socialmedicinaren Per Lytsy vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
– Det är förstås bra att patienterna har en hög tilltro till behandlingen, men deras förståelse av den bör inte bygga på en missuppfattning. För oss läkare är det både en etisk och pedagogisk utmaning att förmedla en korrekt bild av behandlingens nytta, säger han.
Nära 800 000 personer får årligen recept på Simvastatin, Lipitor, Crestor eller någon annan statin. Statiner hör därmed till de allra mest använda läkemedlen i Sverige. Ändå är kunskaperna om hur patienter och läkare ser på nyttan av dem mycket begränsade.
– Detta är viktigt att veta, inte minst därför att det har betydelse för hur motiverade patienterna är att dagligen ta sin medicin. Det är vanligt att patienter som använder statiner på egen hand avbryter medicineringen trots att den bör pågå under lång tid, säger Per Lytsy.
Av de svar han fått från 829 patienter som använder statiner i Uppsala och Gävleborgs län verkar dock patienternas tilltro till medicineringen överlag vara hög, till och med för hög.
Att statiner inte bara sänker kolesterolvärdena utan också minskar risken för att insjukna i hjärtinfarkt – eller för att få återfall för dem som tidigare haft hjärtinfarkt – är visat i flera stora studier där patienter fått antingen statiner eller overksamma placebotabletter.
– Av enkätsvaren står dock klart att patienterna bedömde denna skyddseffekt som betydligt högre än vad som framkommit i sådana kontrollerade kliniska prövningar, säger Per Lytsy.
I de kliniska prövningarna är det också visat att ”högriskpatienter” – till exempel de med rejält förhöjda kolesterolvärden som redan haft en hjärtinfarkt – har avsevärt större skyddseffekt av statiner än patienter med måttligt förhöjda kolesterolvärden och som ännu inte visar några tecken på hjärtsjuklighet.
– Därför är det förvånande att patienternas egen risknivå saknade betydelse för hur de skattade nyttan av behandlingen. Störst betydelse för deras tilltro till behandlingen var i stället hur nöjda de var med informationen från sin läkare, säger Per Lytsy.
Samtidigt visar enkätsvar från 330 läkare som skrivit ut statiner att det är tveksamt om de klarar av att ge sina patienter korrekt information. Bara omkring en tredjedel av läkarna gjorde själva en ungefärligen riktig bedömning av den förebyggande effekten av statiner.
Men hur bra är det egentligen att patienter får korrekt information? Finns det inte risk för att den skruvar ner deras förväntningar så mycket att de struntar i att ta sina tabletter?
– Risken finns, men så behöver inte alls vara fallet. Jag är ju själv rätt välinformerad, men jag skulle ändå inte tveka en sekund att ta statiner om det i framtiden visar sig att jag hör till någon av de riskgrupper som rekommenderas denna behandling, säger Per Lytsy.