Ord som uppstått inom familjen ryms inte på Språkrådets nyordslista. De är helt enkelt för familjära. Nyordslistan presenteras varje år under mellandagarna. Tipsare mejlar in förslag på ord, och Institutet för språk och folkminnen tillsammans med redaktionen för Språktidningen går igenom dem, plus att de själva aktivt letar nya ord genom tv och radio samt läsning av dagstidningar. Till slut vaskar de fram omkring hundra ord.
– Orden som uppstår inom en familj är svårfångade, de tar sig sällan utanför familjen. De är också svåra att forska kring eftersom de är väldigt muntliga, det finns inte några belägg. Ofta är det barn som formulerat dem, man vill bekräfta barnen samtidigt som orden är lustiga och praktiska att använda, säger Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen.
Hadenius säger att det är ett roligt ämne att prata om. Familjeorden markerar att vi hör ihop, vi är en grupp, och de kan till och med vara hemliga ibland. För att ett nytt ord ska få spridning krävs det oftast att det tas upp av en journalist, författare, översättare eller någon annan skrivande människa eller av politiker och tjänstemän. De styr över vilka ord som får leva vidare, det är svårare för exempelvis en taxichaufför att ha någon större makt över språket.
För att nya ord ska få fäste behövs att många människor samtidigt tar upp det i sitt språk. Det säger Ulla Stroh-Wollin, docent i nordiska språk vid Uppsala universitet.
– Ta ordet kulturmannen till exempel. Det var Åsa Beckman i DN som skrev en krönika om kulturmannen. Jag tror det var hon som satte det begreppet, jag hade inte stött på tidigare men många kände igen beskrivningen och i samband med Lena Anderssons roman Egenmäktigt förfarande väckte det genklang hos många människor samtidigt.
Ibland försvinner ord. Som askänka. Det kom till under askmolnet från Island år 2010, någon satt fast i något annat land och partnern blev då askänka. Men i och med att askmoln inte förekommer dagligen försvinner aktualiteten och ordet behövs inte längre.
Var orden uppstår, om det till exempel finns socioekonomiska skillnader, går inte att belägga enligt Ulla Stroh-Wollin.
– Min spontana känsla är att vi är ganska jämlika även om en del människor kanske är mer verbalt roade än andra och tycker om att leka med ord. Men ta ett uttryck som paltkoma, det fångar en situation som man inte har ett namn på innan man får reda på uttrycket. Men jag har svårt att tro att det var landshövdingen i Umeå som hittade på uttrycket. Det ordet kommer nog från en vanlig norrlänning som vet hur det är att äta palt.