Inför Parismötet har alla lÀnder sagt hur mycket de kan minska utslÀppen. Hur lÄngt rÀcker dessa löften?
â De rĂ€cker inte för att nĂ„ en sĂ€ker framtid. Den bĂ€sta bedömningen Ă€r att löftena innebĂ€r en temperaturhöjning pĂ„ 2,7 grader i stĂ€llet för grĂ€nsen pĂ„ 2 grader, som satts för att inte pĂ„verka jordens sjĂ€lvförstĂ€rkande system.
Betyder det att förhandlingarna Àr dömda att misslyckas?
â Parismötet kan Ă€nnu bli en framgĂ„ng. Till skillnad frĂ„n Köpenhamn och Kyoto finns inte bara en medvetenhet om problemen, utan ocksĂ„ lösningar. I dag stĂ„r det förnyelsebara för nĂ€stan 20 procent av energitillförseln i vĂ€rlden. Och de förnyelsebara alternativen Ă€r konkurrenskraftiga, trots ett lĂ„gt oljepris. BĂ„de USA och Kina, som Ă€r de stora utslĂ€pparna, har klivit fram och tar ansvar. Det kommer inte att rĂ€cka till 2-gradersgrĂ€nsen, vilket Ă€r allvarligt. Men det kan visa vĂ€gen mot en fossilfri framtid.
Du lÀste till agronom vid Ultuna. Hur kommer det sig att du blivit en ledande frontfigur för klimatfrÄgorna?
â PĂ„ Ultuna studerade jag mark- och vatten. Och jag kom in pĂ„ vattenförsörjning och global livsmedelsförsörjning. Kopplingen mellan fĂ€rskvatten och klimathot Ă€r nĂ€ra eftersom klimatförĂ€ndringarna orsakar bĂ„de torka och översvĂ€mningar. Dessutom Ă€r jordbruket den enskilt största kĂ€llan till vĂ€xthusgaser. SĂ„ det Ă€r inte sĂ„ lĂ„ngsökt som det kan verka. Men medierna tenderar att förenkla etiketteringarna. Jag Ă€r professor i global hĂ„llbar utveckling och inte specifikt klimatexpert.
Du nÀmnde jordbruket som en kÀlla till vÀxthusgaser. Hur stort problem Àr egentligen kornas metangasutslÀpp?
â Djuren slĂ€pper ut metangas som Ă€r en kraftig vĂ€xthusgas. Men djur har alltid funnits som en naturlig del av kretsloppet. Man mĂ„ste dessutom rĂ€kna in andra nyttor med betesdrift som ökad biologisk mĂ„ngfald och ett öppet landskap.
SÄ alla som Àter kött behöver inte ha dÄligt klimatsamvete för det?
â Problemet med djurhĂ„llningen Ă€r att det blivit ett onaturligt stort antal djur som föds upp med spannmĂ„l och hĂ„lls i stora stallar. Och det Ă€r inte hĂ„llbart. Risken om man fokuserar för mycket pĂ„ köttet som klimatbov Ă€r att man glömmer bort det svarta kolet som kommer frĂ„n fossila brĂ€nslen. Och vĂ„r huvuduppgift mĂ„ste vara att fĂ„ bort det sĂ„ att vi nĂ„r ett fossilbrĂ€nslefritt samhĂ€lle senast 2050.
Vad Àr viktigast för klimatomstÀllningen, att pÄverka opinionen eller politiska beslut?
â Det Ă€r viktigast att fĂ„ till de politiska besluten och skapa spelregler pĂ„ marknaden som skyndar pĂ„ omstĂ€llningen. Men det behövs en opinion sĂ„ att politikerna kan fatta de beslut vi behöver. Att Sverige nu deklarerar att vi ska bli en av vĂ€rldens första fossilfria vĂ€lfĂ€rdsnationer beror inte minst pĂ„ att det finns ett opinionstryck, frĂ„n organisationer, forskning och nĂ€ringslivet, som ser möjligheter med omstĂ€llningen.
Sverige har stora klimatambitioner. Men hittills har vi inte sett sÄ mycket konkreta resultat. Vad beror det pÄ?
â Polletten har inte trillat ner med en insikt om hur stora systemförĂ€ndringar som behövs. NĂ€r riksdagen 2012 fattade beslut om en fossilbrĂ€nslefri fordonsflotta till 2030 konstaterade experterna att det krĂ€vs enorma omstĂ€llningar. Det handlar inte bara om en teknologisk omstĂ€llning utan ocksĂ„ om stora stadsutvecklingsbeslut och livsstilsförĂ€ndringar som berör vĂ„rt pendlingsmönster. Vi skulle nog behöva en sĂ€rskild fordonsflotteminister nu för att klara det mĂ„let.
Betyder det att vi inte klarar att leva upp till vÄra löften?
â Nu, 2015, Ă€r det precis pĂ„ vippen att det börjar tippa över till en situation dĂ€r man gĂ„r frĂ„n att göra smĂ„ förĂ€ndringar pĂ„ marginalen till att göra de stora förĂ€ndringarna.
Vad krÀvs för att det ska tippa över Ät rÀtt hÄll?
â Ska vi fĂ„ hela nationen unisont att röra sig mot en fossilfri framtid inom 5â10 Ă„r mĂ„ste det vara sĂ„ starka styrmedel att de mest likgiltiga bara Ă„ker med. Det har funnits en naiv tro hos miljörörelsen att bara man skapar en medvetenhet sĂ„ Ă€r folk villiga att betala lite mer för en hĂ„llbar livsstil. Men strategin mĂ„ste vara att hĂ„llbarhet Ă€r enda vĂ€gen, och det som Ă€r ohĂ„llbart mĂ„ste kosta mycket mer. I dag ser man att det finns en allt bredare koalition för att sĂ€tta ett globalt pris pĂ„ kol.
Kommer uppvaknandet för sent?
â Vi har redan nĂ„tt en grads temperaturhöjning. Med de utslĂ€pp vi gjort har vi intecknat 1,5 graders höjning, vilket kommer att skapa stora kostnader, framför allt i de fattiga lĂ€nderna. Men forskningen pekar pĂ„ att vi fortfarande, precis, kan undvika de farligaste klimatförĂ€ndringarna. Men den globala omstĂ€llningen mĂ„ste accelerera. Paris Ă€r dĂ€rför jĂ€tteviktigt.
johan.heimer@unt.se