Patienter går miste om dyr behandling
Dyr behandling. Av ekonomiska skäl bortprioriterar vissa landsting dyra läkemedel trots att de kan hjälpa patienterna. Riktlinjerna ger utrymme för olika tolkningar.
Lucentis injeceras av läkaren Dimitrios Kournetas på Akademiska sjukhuset.
Foto: Jörgen Hagelqvist
har en rad patienter gått
miste om behandlingen för att Akademiska sjukhuset inte velat överskrida budgeten.
Frågan om prioriteringar inom sjukvården, vem som får behandling och vem som ställs åt sidan, blir särskilt aktuell när det gäller de nya, riktigt dyra läkemedel som kommit fram de senaste fem-tio åren.
År 2007 beslöt Karolinska institutet i Stockholm att avbryta behandlingen för 20-åriga Kalle
Dejemyr som led av Hunters sjukdom. I och med att han inte längre fick sin medicin, som kostade tio miljoner kronor per år, riskerade han att få svåra hjärtproblem och att dö i förtid.
En chefsläkare motiverade beslutet med att man kunde anställa en rad läkare för pengarna. Men efter stor uppmärksamhet i media svängde landstinget och Kalle Dejemyr fick den ytterst dyrbara medicinen.
Fallet är extremt men ger en bild av det dilemma vården allt oftare riskerar att hamna i framöver.
Filippa Nyberg blev chef för Akademiska sjukhusets hudklinik vid årsskiftet och upptäckte då att mycket få psoriasispatienter erbjöds de nya, effektiva biologiska läkemedlen.
- Svår psoriasis innebär enligt olika studier en minskad livskvalitet som är jämförbar med cancer, säger Filippa Nyberg.
Hudkliniken hade bara i enstaka fall skrivit ut de nya läkemedlen, som kostar 100 000 per patient och år. Om fler hade fått medicinen hade man riskerat att tvingas dra ner på annat, till exempel personal. En del kom på att de kunde få ut medicinen via privatläkare men många blev utan.
Filippa Nyberg beräknar att minst ett 50-tal personer i länet skulle kunna komma i fråga för de nya medicinerna.
- Det är en förändring på gång så att vi ska kunna skriva ut de nya medicinerna utan att spräcka budgeten, säger hon.
Även för reumatiker har det kommit nya biologiska läkemedel. Kostnaden ligger i snitt på 140 000 kronor per patient och år.
- Vår läkemedelsbudget brukar skrivas upp med tre procent per år men på grund av de nya medicinerna har kostnaderna ökat betydligt mer, uppger Ann Knight, chef för reumatologen vid Akademiska sjukhuset.
För ett par år sedan hade flera verksamheter på sjukhuset ett möte med landstingspolitikerna för att förklara att de nya medicinerna lönar sig eftersom de kan minska kostnader för vård och sjukskrivningar.
- Vi har lyckats få igenom en acceptabel utökning av läkemedelsbudgeten på 20 procent. Hittills har vi av ekonomiska skäl aldrig tvingats avstå från att ge behandling till någon patient, berättar Ann Knight.
Så jobbar vi med nyheter