Njuter du av ditt kaffe? Uppskattningsvis 119 000 koppar kaffe slängs varje år i Sverige– bara på restauranger.
Kaffepriset har gått upp med 28% på ett år och fler höjningar är att vänta. Ändå slängs enligt studien från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, uppskattningsvis 119 000 koppar kaffe varje år i Sverige– bara på restauranger.
– Det är problematiskt, kaffe lämnar ett stort klimatavtryck efter sig, säger Rosa Hellman.
Hon är doktorand på SLU i Alnarp och började intressera sig för kaffesvinn i sin masteruppsats. Senare skrev hon om uppsatsen till en vetenskaplig artikel tillsammans med tre andra forskare och fick den publicerad i en vetenskaplig tidskrift.
– Det finns många som kollar på detta med matsvinn men färre som intresserar sig för flytande svinn. Det är svårare att mäta sånt som bara hälls ner i vasken, säger Rosa Hellman.
I studien har hon tittat på ett antal restauranger och hur mycket svinn det blev från kaffet som bryggdes. Det kunderna lämnat i sina koppar är inte medräknat.
– Det är en liten studie och såklart skiljer det sig mellan olika restauranger, men vi har i alla fall fått fram en indikation på hur stort svinnet kan vara. Det handlar om ungefär var tionde kopp som slängs.
Anledningarna är flera. Det finns en förväntan på att kaffe alltid ska vara tillgängligt och därför bryggs mer än som kanske går åt.
– Särskilt knepigt kan det vara för konferenser och restauranger som hanterar stora mängder människor. Men det finns sätt att minska svinnet.
Kanske ska restaurangerna låta bli att alltid servera påtår, föreslår Rosa Hellman. De kan skaffa automater som brygger en kopp i taget i stället, brygga mindre satser och inte vara rädd för att låta kunden vänta en stund på sitt kaffe.
– Tillgängligheten på kaffe gör att vi överkonsumerar och det är också en form av svinn. Vi dricker mer än vi vill ha helt enkelt.
Kaffe kan vara en känslig fråga eftersom kaffedrickandet är en så stor del av vår kultur och vardag. När det amerikanska företaget Intel tog bort gratiskaffet för personalen av besparingsskäl minskade både arbetsmoralen och produktiviteten och företaget fick ompröva beslutet.
Och när UNT gör en rundfrågning på stan säger de flesta att visst finns en smärtgräns för vad man vill betala för en kopp men man tror ändå inte att man kommer att sluta dricka kaffe.
Förresten – är kaffet verkligen så dyrt?
Det beror kanske på vad man jämför med. 1975 kostade ett paket på 500 gram ungefär 20 kronor. Med hjälp av SCB:s prisomräknare kan man konstatera att det motsvarar nära 140 kronor i dagens penningvärde.