Pensionsskulder problem för landstinget
Ofinansierade pensioner kan vålla stora ekonomiska problem för Uppsala läns landsting. Pensionsskulderna hos kommuner och landsting växer med hundratals miljoner under de kommande åren.
GRAFIK: Maria Westholm
Foto: Fotograf saknas!
- Pensionen är säker. Problemet är att landstingets årliga kostnad för pensioner kommer att öka från 150 till 350 miljoner årligen, säger Ulf Erlandsson.
Toppen av pensionsskulden, som landstinget ännu inte finansierat genom skatteuttag, nås år 2027 då landstinget måste betala närmare 350 miljoner kronor på ett år. Men redan nästa år ska landstinget ut med cirka 160 miljoner kronor. Det årliga beloppet stiger successivt ända fram till 2027.
I dagsläget står landstinget i en lågkonjunktur med sjunkande skatteunderlag.
Klarar sig sjukvården utan dessa miljoner?
- Ja, i nuläget gör vi det. Men om inte intäkterna fortsätter att komma in så blir det problem. Det kommer att påverka våra avsättningsmöjligheter till pensionsskulden, säger Björn Ragnarsson, biträdande sjukhusdirektör vid Akademiska sjukhuset.
Akademiska sjukhuset arbetar med besparingar som går ut på att minska kostnaderna med 300 miljoner på tre år. Utöver dessa besparingar måste sjukhuset alltså vara med och bidra till årliga pensionsavsättningar på i storleksordningen 150-350 miljoner.
- Som det ser ut framöver så kommer det bli problem. Prognoserna för våra intäkter har försämrats. Alla landsting är fattiga vilket kan minska deras vilja att köpa vård av oss. Då minskar våra intäkter, säger Björn Ragnarsson.
Ulf Erlandsson säger att landstinget, för att klara av den växande pensionsskulden, måste få ihop till ett överskott på 125 miljoner kronor årligen. Det uppnås inte i nuläget då landstinget går med underskott.
- Just i år har vi hamnat i en lågkonjunktur. Men målet är uttryckt som ett genomsnittligt överskott under flera år. Gamla underskott kommer att täckas av framtida överskott, säger Ulf Erlandsson.
Bakgrunden till att kommuner och landsting kämpar med pensionsskulder är att man förr bedömde att "det där kan vi finansiera den dag det löper ut".
- Det var andan på den tiden. Grundproblemet var att vi förr rullade problemet framför oss och inte avsatte pengar till pensionerna. I början av 1990-talet drev vi ju till och med landstinget med beräknade underskott. Så här i efterhand kan man säga att det var dumt, säger Ulf Erlandsson.
Resultatet blir alltså att landstinget bara i år måste avsätta 150 miljoner till pensionskostnader.
- Det innebär i praktiken att vi tar ut 150 miljoner kronor extra i skatt för pensioner som vi borde ha finansierat tidigare, säger Ulf Erlandsson.
Finanslandstingsrådet Erik Weiman (M) säger att landstinget har en god beredskap.
- Under de senaste 2-3 åren har vi haft en god ekonomi, vilket har varit nödvändigt för att kunna avsätta pengar till kommande pensioner.
Men det räcker inte för att få bukt med framtidens pensionskostnader:
- Vi har långt kvar och kan inte vara säkra på något. Just nu har vi fullt upp med att klara ett nollresultat. Med de bedömningar vi gör i dag så kommer vi att klara av pensionskostnaderna, men det förutsätter att vi inte släpper beredskapen och att vi har en bättre kostnadskontroll som innebär att verksamheterna håller budget.
Så jobbar vi med nyheter