Karin Grånäs på SGU (Sveriges geologiska undersökning) arbetar just nu med en metodstudie för materialförsörjningsplaner. I denna studie värderas bland annat vilka grusåsar som är viktiga för vattenförsörjningen och vilka som skulle kunna vara lämpliga för grustäkter.
– Eftersom vi arbetar med att kartlägga tillgångarna på ballastmaterial i Uppsala län i pilotprojektet så ingår att värdera vilka grusåsar som innehåller viktiga dricksvattenmagasin här, men även vilka bergtyper som kan ersätta naturgrus, säger Karin Grånäs.
Pilotprojektet genomförs tillsammans med länsstyrelsen och värderingen av grusåsarna kan bli ett bra underlag för en framtida plan även för dricksvattenförsörjningen i länet.
SGU tittar exempelvis på hur mycket vatten som finns i varje magasin, om det finns risk för föroreningar och om det finns någon tätort i närheten som är beroende av att vattnet finns kvar just där.
– Vi värderar grusåsarna bland annat utifrån om de ligger i en viktig ås för dricksvattnet eller inte. Om en ås anses värdefull så kan man inte fortsätta att ta mer grus ur den, säger Karin Grånäs.
Ur ett nationellt perspektiv har Uppsala län inte gott om naturgrus längre, därför är det inte heller gott om platser att ta ut grundvatten från.
Hur ska man kunna bygga vägar med mera i framtiden om grustäkterna skyddas?
– Det finns mycket berg som man kan krossa i stället. Det kommer kanske att bli lite dyrare än att ta grus direkt ur grustäkter, men det är bättre att krossa berg än att ta för mycket ur grusåsarna. Om man exempelvis tar berg mitt i en skog, går det ju att anlägga skogsbruk på marken igen, säger Karin Grånäs.
Vad finns det för risk för vattnet om man tar för mycket grus?
– Ju mindre lager grus desto större risk för att föroreningar rinner ner i grundvattnet. Om man dessutom använder grusåsarna som en naturlig reningsmetod av vattnet som Uppsala kommun gör, så behöver man ha kvar ett så stort gruslager som möjligt kring vattentäkten, säger Karin Grånäs.
Pilotstudien kommer att avslutas i höst och tanken är att underlaget i första hand ska kunna användas av länsstyrelsen och kommunerna vid exempelvis översiktsplaneringar.
– Och om vi nu hittar en bättre metodik med digital teknik och kan göra information lättare att hantera så kanske den här metoden att undersöka grusåsar också kommer att användas i andra län framöver, säger Karin Grånäs.