UPPDATERING:
En studie av forskare vid Uppsala universitet kring mikroplasters inverkan på abborrlarver publicerades i vetenskapstidskriften Science i början av juni 2016. En kort tid efter publiceringen anmälde en grupp forskare författarna till mikroplaststudien till Uppsala universitet för misstänkt forskningsfusk. Efter flera utredningsomgångar fastslog rektor Eva Åkesson i ett beslut 6 december 2017 att forskarna bakom mikroplaststudien på flera punkter varit oredliga och att en av dem, Oona Lönnstedt, medvetet hade fabricerat forskningsresultat. Tidigare samma år hade Science återkallat artikeln efter det att en expertgrupp vid Centrala etikprövningsnämnden i ett yttrande också kommit fram till att oredlighet förekommit när studien gjordes.
I samband med publiceringen i Science uppmärksammades mikroplaststudien i medier världen över, bland annat i UNT. I ljuset av vad som framkommit efter att nedanstående artikeln publicerades finns i dag inte skäl att sätta tilltro till uppgifterna i den.
Du kan läsa om rektors beslut här.
-----
Det visar forskare vid Uppsala universitet i en studie, som publiceras i veckans nummer av den ledande vetenskapstidskriften Science.
– Mycket tyder på att plastföroreningar redan har haft negativa effekter på fiskebestånd i Östersjön. Om mikroplastpartiklar har liknande påverkan på andra arter som dem vi har sett på abborrlarver kan effekterna på akvatiska system världen över bli katastrofala, säger marinbiologen Oona Lönnstedt, forskare i fiskekologi vid Institutionen för ekologi och genetik.
I studien har hon tillsammans med professor Peter Eklöv vid samma institution undersökt vad som händer under abborrarnas första utvecklingsstadier om det i vattnet finns pyttesmå partiklar, bara någon hundradels millimeter stora, av den mycket vanliga plasten polystyren jämfört med i plastfritt vatten. Forskarna använde befruktade abborrägg som hade samlats in strax utanför Gotland.
– Vår studie är visserligen gjord i laboratoriemiljö, men nivåerna av mikroplastpartiklar som vi använde i experimenten är inte orealistiskt höga utan motsvarar dem som mätts upp i vattenprover från kustnära områden i Sverige och andra delar av världen, säger Oona Lönnstedt.
Det här är vad forskarna fann i försöken:
1. Andelen abborrägg som kläcktes, och därmed mängden abborrlarver, sjönk rejält om det fanns mycket plastpartiklar i vattnet.
2. Abborrlarver växte klart långsammare i vattenmiljöer med mycket mikroplaster.
3. När det fanns plastpartiklar i vattnet valde abborrlarverna att äta dem framför sin naturliga föda, som är zooplankton.
4. Abborrlarver i vatten med plastpartiklar var mycket mindre aktiva än larver uppfödda utan plastpartiklar.
5. Abborrlarver i vatten med plastpartiklar förlorade förmågan att reagera på doftsignaler från rovfiskar.
6. När gäddyngel efter en dryg vecka placerades i vattnet blev abborrlarver i miljöer med plastpartiklar uppätna i mycket snabbare takt än larver i plastfritt vatten. Inom två dygn var alla larver i vatten med de högsta plasthalterna uppätna, jämfört med ”bara” cirka hälften av larverna i vatten utan plastpartiklar.
– Det är väl känt att till exempel musslor passivt tar upp plastpartiklar, men att ett djur helt väljer bort sin naturliga föda om det har möjlighet att i stället äta plastpartiklar är en helt ny upptäckt. Troligtvis är det doftämnen som plasten avger som får abborrlarverna att ändra sitt normala ätbeteende, säger Oona Lönnstedt.
Vi lever i ett plastsamhälle och utsläpp av mikroplaster som når ut i vattendragen ökar från år till år. Eftersom plaster bryts ner i mycket långsam takt ökar halterna av mikroplaster i floder, sjöar och hav i än snabbare takt.
– Vår studie understryker behovet av att hitta nya metoder för att hantera mikroplastavfall och av att använda alternativa nedbrytbara produkter för att minska utsläppen av plastavfall. Det skulle till exempel vara bra om hygien- och kosmetikaindustrin helt slutade använda plastprodukter i till exempel schampon, tandkrämer och maskara, säger Oona Lönnstedt.
I Östersjön har föroreningar med mikroplaster ökat parallellt med rapporter om påtagliga minskningar av bestånden av kustnära viktiga fiskarter som abborre och gädda. Inte bara fritidsfiskarna kan ha anledning att känna oro för detta.
– Abborrlarver blir uppätna av gäddyngel, som blir uppätna av vuxna abborrar och så vidare. På detta sätt ansamlas mikroplastpartiklar allt högre upp i näringskedjan och kommer att finnas även i maten vi människor äter, säger Oona Lönnstedt.