Plastkassar en lysande affärsidé

Det är inte maten utan plastkassarna vi bär hem den i som är den enskilda vara som genererar största vinsten för livsmedelshandlarna.
Företaget Axfood, som äger kedjorna Willys och Hemköp, säljer cirka 120 miljoner plastkassar och runt 22 miljoner papperskassar varje år, berättar Axfoods presschef Ingmar Kroon. På frågan om vad en kasse kostar livsmedelshandeln svarar han:
- Egentligen avslöjar vi inte våra inköpspriser, men för plastkassar är det allmänt känt att de kostar 35 öre styck plus moms. Jag har ingen siffra för papperskassar, men jag vet att marginalerna är mindre där.
Enligt Ingmar Kroon arbetar Axfood för närvarande med att undersöka alternativ till plastkassarna.
- Vi undersöker en mängd alternativ, tyg är ett av den. Men man kan också tänka sig kraftig plast som kan användas många gånger och är lättare att hålla rent.

Samtidigt är livsmedelsbranschens miljötänkande något av en bekännelse under galgen, därför att handlarna tjänar mycket bra på sina plastkassar. Ett vanligt argument inom branschen i dag är att det, med miljöaspekter i fokus, känns rätt att ta betalt för kassarna eftersom det minskar den totala förbrukningen. Ett äldre argument från handlarna var att effekten av att börja ta betalt för kassarna blev en mindre skräpig miljö, eftersom folk blev mindre benägna att slänga dem.
Coop Sverige säljer ungefär lika många kassar årligen som Willys/Hemköp. Företaget håller nu på att utvärdera ett alternativ som bygger på kassar som är tillverkade av majsstärkelse.
- De är både förnyelsebara och nedbrytningsbara, kommenterar Magnus Frisk, informationschef på Coop Sverige.

Precis som kollegan på Axfood tycker Magnus Frisk att det är rätt att ta betalt för kassarna eftersom det minskar förbrukningen. Han framhåller också att 3 öre per kasse går till biståndsarbetet inom Kooperation utan gränser.
Alla tre livsmedelskedjorna håller samma pris på kassarna. En plastkasse kostar i dag 1,50 kr och en papperskasse 2 kr. Till skillnad från Willys/Hemköp säljer Coop dessutom fortfarande tygkassar.
Ica-informatören Stefan Ekengren vill inte gå ut med någon siffra på hur många kassar företaget säljer, inte heller hur mycket kassarna kostar per styck att köpa in. Men en rimlig gissning är att Ica säljer åtminstone lika många plastkassar som Coop årligen, alltså 120 miljoner, plus uppskattningsvis 20 miljoner papperskassar.

Enligt Stefan Ekengren studerar man för närvarande andra, återvinningsbara material.
- Vi undersöker alternativ med miljövänligare kassar som är helt återvinningsbara. Under hösten kommer vi att göra ett test med den typen av kassar i en del butiker i landet. Detaljerna kring detta är däremot inte helt klara ännu. Liksom Coop erbjuder Ica miljövänliga alternativ. I det centrala sortimenter finns tygkassarna kvar.
- Vi har också en shoppingkasse i plast som går att använda om och om igen. Det är upp till butikerna själva vilka produkter de vill ta in, säger Stefan Ekengren.
I dagarna inleder Ica en klimatkampanj, där kunderna erbjuds att köpa en shoppingkasse tillverkad av återvunnen plast, tänkt att användas många gånger. Fem kronor per såld kasse går till Världsnaturfonden.

Bakgrund:
Fram till 1970-talet var plast- och papperskassar gratis. Att handeln började ta betalt är delvis relaterat till oljekrisen. Ett annat skäl är att de statliga prisstoppen var täta på 70-talet, vilket hindrade handlarna från matprishöjningar. I stället började handeln då ta betalt för plast- och papperskassar.

Plastkassar en lysande affärsidé

Livsmedelsjättarna tjänar varje år hundratals miljoner på kassarna du bär hem din mat i. Men miljödebatten tvingar nu fram nya alternativ.