Plats för bättre lek i naturen

Många planterade parkområden i Uppsala har växt igen, eftersom det saknats skötselplaner. Nu försöker studenter i landskapsarkitektur skapa ordning i snårskogen och naturliga lekplatser åt barnen.

Parkstudenter
Frv. Maria Bengtsson och Hanna Lambertz

Parkstudenter Frv. Maria Bengtsson och Hanna Lambertz

Foto: Pelle Johansson

Uppsala2010-02-24 11:03
Risormar och klätterstubbar, gungbrädor och balansbanor. När studenterna som utbildar sig till landskapsarkitekter får samarbeta med Uppsala kommuns skogsröjare försöker man skapa en kreativ bit stadsnära natur. På en rishög står studenten Maria Bengtsson och hoppar för att trycka ihop högen så att den ska bilda ett slags skydd att gömma sig bakom och ge rumskänsla åt skogsdungen intill Livets Ords skola, på gränsen mellan Fyrislund och Årsta.
- Det finns väldigt många sådana här områden i staden. Att få göra dem användbara igen känns jättekul, säger hon.

Runt om henne bär kursarna ris och formar nya gömmen och risormar, medan läraren och forskaren Tomas Lagerström fäller träd tillsammans med röjsågsarbetarna.
- Vi vill skapa lekmöjligheter för barnen. Samtidigt är det så att när sådana här områden inte sköts växer sig träden långa och gängliga och blir inte några säkra träd. Vi försöker spara de träd som har möjlighet att bli gamla och stora, med fina grenverk, säger Hanna Lambertz, student.

I början av 80-talet skapades många sådana här stadsnära skogsparker, med planterade trädsom ek, lind, ask, med flera. Ett skäl var att det var ett billigt sätt att skapa en grön oas nära bebyggelsen, en planta kostade bara några kronor. Det som sedan hänt är att dungarna skötts enligt någon bestämd plan, och de tankar som än gång funnits har gått förlorade. Det här berättar Tomas Lagerström som förra året tog med sina studenter till ett område intill ishallen i Gränby, en förlängning av von Bahrska häcken. Efter inventering av träden fick studenterna skapa en skötselplan som sedan genomfördes med hjälp av Uppsala kommun. Projektet föll så väl ut att Uppsala kommun valt ut nya områden för årets studenter att sätta sågen i.
- Gallring ses ofta som ett skogsprojekt, men det måste ha ett mål. Vi sparar allt risavfall och skapar nya miljöer för barn och gynnsamma förutsättningar för biologisk mångfald, säger Tomas Lagerström.

Conny Alvarsson arbetar på uppdrag av Uppsala kommun med röjningsarbetet. Han uppskattar studenternas insatser.
- Det här är kanon. Så här borde vi jobba jämt. Problemet är väl att allt kostar pengar och det där lilla extra får vi inte betalt för att göra, säger han.


FAKTA
Under 70- och 80 talen skapades många så kallade naturlika planteringar i Uppsala. Särskilt vanligt är det i stadens östra delar och runt Ekeby. Enligt Ingemar Carlsson, enhetschef inom Uppsala kommuns parkgrupp, har planteringarna skötts under åren, men däremot kan de ursprungliga idéerna och tankarna med planteringarna gått förlorad på grund av brister i dokumentationen.
Vid olika tider väger dessutom olika aspekter tungt i frågor om planteringar, parker och grönområden. I dag har exempelvis trygghet och säkerhet blivit viktiga faktorer.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om